Norge vill öppna ännu fler oljefält i Arktis

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
Den största delen av Norges oljeutvinning pågår i Nordsjön, men minst hälften av de återstående oljeresurserna beräknas finnas i Barents hav. Arkivbild från Nordsjön.
Foto: Carina Johansen/TT
Den största delen av Norges oljeutvinning pågår i Nordsjön, men minst hälften av de återstående oljeresurserna beräknas finnas i Barents hav. Arkivbild från Nordsjön.

Trots att Högsta domstolen i Norge ännu inte har avgjort om oljeborrning i Arktis strider mot landets grundlag annonserar regeringen ut nya oljelicenser i den känsliga regionen.

– Det sticker ju i ögonen, säger miljöjuristen Jonas Ebbesson.

I väntan på Högsta domstolens beslut har norska regeringen bestämt sig för att tillåta borrning i ytterligare 136 så kallade licensblock, varav 125 ligger i arktiska Barents hav och elva i Norska havet.

Landets olje- och energiminister Tina Bru säger i ett pressmeddelande att det är ett nödvändigt steg för att säkra arbetstillfällen och intäkter till staten. Ungefär hälften av den olja som fortfarande kan utvinnas på den norska kontinentalsockeln beräknas finnas i den arktiska regionen.

Frode Pleym, som är chef för Greenpeace i Norge, är mycket kritisk:

"Att regeringen delar ut nya licenser vid den här tidpunkten visar att de inte har förstått situationens allvar. Det är tanklöst och ett hån mot framtida generationer", skriver han i ett pressmeddelande.

Oexploaterade områden

Processen började 2016, då Norge undertecknade Parisavtalet och samtidigt – för första gången på drygt 20 år – öppnade nya områden för oljeborrning, i tidigare oexploaterade områden i arktiska Barents hav. Miljöorganisationerna Greenpeace och norska Natur og Ungdom valde att stämma den norska staten för brott mot paragraf 112 i landets grundlag.

Denna paragraf slår fast att naturens resurser och den biologiska mångfalden ska hanteras på ett långsiktigt hållbart sätt – så att även framtida generationer får tillgång till dem.

Nya uppgifter

De två första rättsinstanserna har kommit fram till att paragraf 112 är relevant, men trots detta dömt till statens fördel. I den första instansen var motiveringen bland annat att det inte är Norges ansvar att oljan orsakar utsläpp av växthusgaser i andra länder. Den andra instansen slog fast att utsläppen i och för sig är Norges ansvar, men att de i sammanhanget inte är tillräckligt stora för att paragrafen ska vara tillämplig.

Nu hanteras fallet av Högsta domstolen, där förhandlingarna avslutades för två veckor sedan. Strax före förhandlingarna presenterades vissa nya uppgifter om ekonomin som kan tala emot den norska statens linje. Det slutgiltiga beslutet meddelas troligen i januari.

”Sticker i ögonen”

– Det sticker ju i ögonen att den norska regeringen utlyser nya tillstånd just nu, strax innan Högsta domstolen ska meddela sitt avgörande. Men det kan ju vara så att den räknar med att vinna, och då vill man inte förlora någon tid, säger Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet till TT.

TT: Kan utlysningen ge en vink om hur målet kommer att gå?

– Nej, det kan jag inte tänka mig. Jag förlitar mig på domstolens integritet och tror inte att regeringen har någon form av förhandsindikationer, säger Ebbesson.

Klimatpåverkan

TT: Hur påverkas dessa nya oljelicenser om Högsta domstolen bestämmer sig för att ogiltigförklara de som redan har beviljats i Arktis?

– Om Högsta domstolen skulle ogiltigförklara de koncessioner som redan har givits med hänvisning till klimatpåverkan kan jag omöjligt se att man kan bevilja några nya tillstånd någon annanstans, säger Jonas Ebbesson.

Publicerad: