Domstolar: Svårt bevisa hedersbrott

Av: TT

Publicerad:
Flera domstolar har invändningar mot att införa ett särskilt hedersbrott. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Flera domstolar har invändningar mot att införa ett särskilt hedersbrott. Arkivbild.

Flera domstolar är kritiska mot att införa en särskild brottsrubricering för hedersbrott.

De bedömer att förslaget leder till få fällande domar.

Hovrätten för västra Sverige anför "betydande invändningar" och pekar på att det är svårt att bevisa att en åtalad haft hedersmotiv för ett brott. Domstolen ifrågasätter om åtal för det föreslagna hedersbrottet skulle komma att leda till särskilt många fällande domar.

"Att införa ett särskilt hedersbrott riskerar därför, som hovrätten ser det, att undergräva förtroendet för rättssystemets förmåga att hantera hedersproblematiken i samhället", står det i remissyttrandet.

Svea hovrätt avstyrker förslaget så som det utformats av den utredning som lade fram sitt betänkande i höstas. Även här pekas på bevissvårigheter.

Hovrätten ifrågasätter om införandet av ett särskilt hedersbrott kan komma att fylla annat än en symbolisk funktion, står det i remissyttrandet.

Viktigt signalvärde

Att brott med hedersmotiv ska få en egen brottsrubricering är en av punkterna i januariavtalet mellan regeringen, Centern och Liberalerna.

Regeringens utredare, riksåklagare Petra Lundh, anser att ett särskilt hedersbrott i brottsbalken ger ett viktigt signalvärde om att det inte är accepterat med hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige.

Förslaget innebär att den som begår brott i syfte att bevara eller återupprätta en persons, familjs, släkts eller annan grupps heder ska dömas för hedersbrott. Gärningarna ska utgöra en upprepad kränkning av en persons integritet och ha skadat dennes självkänsla.

Hovrätten för västra Sverige pekar på att åklagaren skulle behöva bevisa att gärningspersonen haft ett hedersmotiv vid var och en av de påstådda gärningarna.

Svea hovrätt skriver i sitt remissyttrande att det är svårt att komma fram till slutsatsen att en person begått en gärning med visst motiv om gärningsmannen själv påstår något annat.

Föreslår alternativ

Brottstypen hedersbrott är tänkt att omfatta samma typ av gärningar som grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning, till exempel misshandel, olaga hot och olaga tvång. Även straffskalorna är de samma. Ett minimistraff på nio månaders fängelse och ett maximistraff på sex års fängelse.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. Enligt utredaren Petra Lundh väntas den leda till omkring 30 nya fall i domstol under första året

För att komma bort från det svårdefinierade begreppet heder föreslår Svea hovrätt ett alternativ. Enligt det alternativet ska en person dömas för "grov självbestämmandekränkning" som påtvingat någon ett visst kulturellt eller religiöst betingat levnadssätt.

Inte bara kritiker

Så sent som den 1 juli förra året infördes hedersmotiv som en särskild straffskärpningsgrund. Helsingborgs tingsrätt anser att man borde vänta och se effekten av den straffskärpningsgrunden innan hedersbrott införs som en särskild brottstyp.

Det finns dock domstolar, till exempel Stockholms tingsrätt, som inte har invändningar mot utredningens förslag. Det har inte heller Åklagarmyndigheten.

Publicerad: