Kalla kriget som förklarar kaoset i Mellanöstern

Foto: GRAFIK: Fredrik Persson
NYHETER

Mellanöstern plågas av en rad olika konflikter, från blodiga krig till hemliga maktkamper i kulisserna.

Konflikterna ser olika ut men har en sak gemensamt: De är en del i ett kallt krig, ett proxykrig, mellan stormakterna Saudiarabien och Iran.

Och nu dras även USA och Ryssland allt längre in i maktspelet.

Foto: NICHOLAS KAMM / AFP
Donald Trump och Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman

Konflikten mellan Iran och Saudiarabien började något förenklat med den iranska revolutionen år 1979, då Iran blev en shiamuslimsk stat. Det oroade Saudiarabien och andra sunnimuslimska gulfstater, som har shiamuslimska – ofta förtryckta – minoriteter. Man ville absolut inte se någon liknande revolt på hemmaplan.

När Saddam Husseins regim föll efter Irakkriget år 2003 bildades ett vakuum i regionen. Då såg saudierna sin chans att kliva in och fylla det, och försöka ersätta Irak som Irans motpol.

Konflikten mellan Iran och Saudiarabien trappades upp rejält i efterdyningarna av den arabiska våren, som kastade in Mellanöstern i ett kaos och som öppnade för regimbyten och en helt ny spelplan. Både Iran och Saudiarabien har eldat på splittringen mellan sunni och shia, två olika inriktningar inom islam som ofta levt i fred sida vid sida, men som ställts mot varandra i en kamp om makt, mark och pengar.

Ibland har konfrontationerna varit direkta, som när iranska demonstranter stormade Saudiarabiens ambassad eller när beväpnade män slog till mot flera mål i Tehran (en attack som den iranska regimen skyllde på Saudiarabien).

Men i de flesta fallen sker konflikten, likt kalla kriget mellan Sovjet och USA, genom ombud. Detta genom att Saudiarabien och Iran finansierar och beväpnar olika sidor i konflikter över hela regionen.

Här är några exempel:

Foto: AHMAD ABOUD / AFP AHMAD ABOUD

SYRIEN

Det som startade som ett inbördeskrig är numera ett komplext slagfält där stormakter som USA, Ryssland, Turkiet, Saudiarabien och Iran kämpar för inflytande.

  • Iran stödjer: President Bashar al-Assads regim. Iran skickar tusentals elittrupper till landet för att delta i striderna mot oppositionen. Stödjer även den libanesiska shiamilisen Hizbollah, som slåss på Assads sida. Finansierar och beväpnar andra shiamuslimska miliser som deltar i kriget.

  • Saudiarabien stödjer: Sunnidominerade miliser som oppositionella Fria syriska armén, inklusive al-Qaida-kopplade grupper som Jabhat Fateh al Sham (tidigare Nusrafronten). När Iran och Ryssland tog en mer aktiv roll i Syrienkriget ökade Saudiarabien sina vapenleveranser markant.

Foto: Hani Mohammed / TT NYHETSBYRÅN

JEMEN

Inbördeskriget i Jemen är det kanske tydligaste exemplet på Iran-Saudi-konflikten. Ett krig som dödat tiotusentals jemeniter och lett till massvält. Det började när shiamuslimska upprorsmän från Houthi-rörelsen intog huvudstaden Sana år 2016. Saudierna svarade med att låta bomberna regna över Jemen.

  • Iran stödjer: Houthi-rebellerna som härstammar från norra Jemen. På senare tid har de attackerat mål i Saudiarabien.

  • Saudarabien stödjer: Den tidigare sunniregeringen. Tillsammans med USA och sunnimuslimska stater som Egypten, Sudan och gulfstater har man bildat en koalition som bekämpar Houthi med bombflyg och marktrupper.

IRAK

Shiamuslimska miliser har en stor roll i kriget mot IS i Irak. Efter att Mosul befriades har Irak i princip ”lämnats över” till grannlandet Iran, enligt en artikel i New York Times. Kontrollen över Irak, landet man en gång utkämpade ett blodigt krig mot, där man nu har en vänligt inställd regim, skulle ge Iran en viktig seger i proxykriget. Nyligen nådde Iranstödda soldater Iraks södra gräns till Syrien, vilket öppnar upp för en väg mellan Bagdad, Damaskus och hela vägen till Medelhavet – en språngbräda för ökat iranskt inflytande i hela regionen.

Den irakiska regeringen har anklagat Saudiarabien för att stödja IS, men officiellt har saudierna valt att finansiera olika sunnimuslimska grupper som försöker bekämpa Irans inflytande.

  • Iran stödjer: Den shiadominerade regeringen, allierade miliser

  • Saudiarabien stödjer: Sunnimuslimska grupper

Foto: aleksandar kamasi / iStockphoto

QATAR

Gulfstaten Qatar utsattes nyligen för en blockad av sina grannländer med hänvisning till att de ”stödjer terrorism”.

Kritiker menar dock att utfrysningen snarare är en bestraffning. Sunnimuslimska Qatar har till skillnad från sina grannar bibehållit relationerna med Iran, vilket ses som ett svek av de andra.

BAHRAIN

Bahrain består till 70 procent av shiamuslimer men styrs med järnhand av den sunnimuslimska Khalifa-klanen.

Under den arabiska våren 2011 spred sig revolutionsviljan även till Bahrain och så många som 100 000 människor – ett land med 1 miljon invånare – gick ut på gatorna för att visa sitt missnöje.

Demonstranterna gick under parollen “Sunni och shia är bröder, vårt land kan inte säljas ut” och riktade sig mot den korrupta regimen, men i Saudiarabien ökade oron för en ny folklig resning på sin bakgård. Demonstrationerna målades upp som ett shiamuslimskt uppror och Saudiarabien skickade in tusentals soldater. Många fängslades, torterades och dödades, inklusive flera svenska medborgare.

  • Iran stödjer: Demonstranterna. Irans regim uttryckte snabbt stöd för resningen och drog tillbaka sin ambassadör i protest mot våldet

  • Saudiarabien stödjer: Khalifa-regeringen

LIBANON

Libanon är ett mycket litet land, men har gång på gång blivit föremål för storpolitik.

När premiärministern Saad Harir hoppade av och anklagade Hizbollah för att så split i arabvärlden och för att konspirera till att mörda honom drogs man allt längre in i konflikten mellan Iran och Saudiarabien. Speciellt eftersom avhoppet kom plötsligt och aviserades när Hariri befann sig i Saudiarabien. Källor i Libanon uppgav att Hariri tvingats avgå av saudierna, medan Saudiarabien anklagade Libanons regering för att ha förklarat krig genom att låta Hizbollah få för stort inflytande.

  • Iran stödjer: Hizbollah, som sitter i regeringen

  • Saudiarabien stödjer: Premiärministern Saad Hariris parti

Foto: Evan Vucci / TT NYHETSBYRÅN

MEN USA OCH RYSSLAND DÅ?

Iran och Saudiarabiens proxykrig jämförs ofta med kalla kriget mellan Sovjet och USA på 70- och 80-talet. Jämförelserna blir ännu mer relevant efter att dagens amerikanska och ryska regeringar ser ut att ha valt sida i det ”nya” alla kriget.

USA:s president Donald Trump pekade nyligen ut Iran som det största hotet mot freden. Under valkampanjen varnade han för att Iran “kommer ta Jemen. De kommer ta Syrien. De kommer ta allting”. Samtidigt har han gjort enorma vapenaffärer med saudierna och vägrat att fördöma deras brott mot mänskliga rättigheter.

Kriget i Syrien har å andra sidan fört Ryssland och Iran närmare varandra, då de båda slåss på Bashar al-Assads sida.

Men som vanligt präglas utrikespolitiken av en hel del inkonsekvens. I Jemen och Syrien är stormakten USA allierade med Saudiarabien, men i Irak har man slagits sida vid sida med de Iranstödda miliserna, mot IS.

ARTIKELN HANDLAR OM

Iran

Jemen

USA

Irak

Syrien