Erdogan tystar kritiker med förolämpningslag

TT TT-AFP

Publicerad 2022-03-07

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan anklagas för att tysta kritiker med förolämpningslagen. Arkivbild.

De senaste åren har tiotusentals personer i Turkiet anklagats för att ha förolämpat president Recep Tayyip Erdogan.

Kritiker ser den allt flitigare användningen av lagen som ett sätt att tysta obekväma röster inför nästa års val.

Tv-journalisten Sedef Kabas sitter sedan januari häktad misstänkt för att ha förolämpat Erdogan.

Bland annat hennes kommentar i sändning om att ”en oxe blir inte kung för att den kommer in i palatset, utan palatset blir en ladugård” anses vara nedsättande om presidenten. Hon greps efter att ha upprepat sig inför sina 900 000 följare på Twitter.

Kabas, vars rättegång inleds i mars, riskerar nu tolv år och tio månaders fängelse. Erdogan vill också ha motsvarande 170 000 kronor i skadestånd.

”Redskap för förtryck”

Reportar utan gränser (RSF) och ett 30-tal andra yttrandefrihetsorganisationer kräver att Kabas släpps.

– Den här antidemokratiska majestätsbrottslagen har blivit ett redskap för förtryck och är illustrativ för regeringens auktoritära policy, säger Erol Önderoglu, RSF:s representant i Turkiet.

Sedan gripandet av Kabas har ytterligare ett antal personer frihetsberövats, däribland den tidigare elitsimmaren och OS-deltagaren Derya Büyükuncu som skojat om Erdogan på Twitter.

Användningen har ökat

Lagen som förbjuder förolämpning av presidentämbetet skapades 2005 av Erdogans parti AKP.

Användningen har ökat i landet – som går till val nästa sommar – under de senaste åren. Över 31 000 personer anklagades för brottet 2020 och 36 000 2019, enligt officiell statistik. 2010 var samma siffra fyra.

Sumbul Kaya, forskare vid Institutet för strategisk forskning vid militärskolan i Paris, ser lagen som ett sätt för regeringen att försvaga rättssäkerheten och angripa vanliga medborgare. Hon bedömer att det i grund och botten handlar om att skydda personen Erdogan.

– Ta simmaren som exempel, president Erdogan hävdade att det var ämbetet som attackerades men i själva verket gällde det honom som individ, säger hon.

– Vi rör oss bort från ett skydd av presidentämbetet till ett skydd av individen.

Redaktör sköts ihjäl

Turkiet får återkommande kritik för att underminera pressfriheten och regeringskritiska medier, en utveckling som eskalerat efter det misslyckade kuppförsöket mot Erdogan i juli 2016.

Reportrar utan gränser rankar Turkiet på plats 153 av 180 i sitt pressfrihetsindex.

Helt nyligen sköts chefredaktören för en lokaltidning i Kocaeli i nordvästra Turkiet ihjäl utanför redaktionen. Gungor Arslan, som även tidigare utsatts för attentat, hade i tidningens senaste utgåvor anklagat borgmästaren, en AKP-politiker, för korruption. Polisen har gripit men inte namngivit en misstänkt gärningsman.