Första steg mot EU för Ukraina och Moldavien

Av:  Wiktor Nummelin/TT

Ukraina och Moldavien bör få status som kandidatländer till EU, anser EU-kommissionen.

Historiska steg, säger länderna – fast vägen är fortsatt lång.

De väntade förslagen från EU-kommissionen kommer efter fredagens veckosammanträde.

– EU-kommissionen rekommenderar rådet för det första att Ukraina ges ett europeiskt perspektiv och för det andra att Ukraina ges status som kandidatland, säger ordförande Ursula von der Leyen på en presskonferens i Bryssel.

Liknande ord hörs för Moldavien, även om man samtidigt konstaterar att i statusen ingår att länderna förstår att ”åtgärder måste vidtas på ett antal områden”.

– Gott arbete har gjorts, men viktigt arbete återstår att göras, säger von der Leyen.

Georgien föreslås samtidigt – också som väntat – stå kvar i ett yttre väntrum. Tills vidare konstaterar EU-kommissionen att landet bör ges ett ”perspektiv” för att bli medlem, men att kandidatstatus kan ges ”först när ett antal prioriteringar har hanterats”.

”Steg på vägen”

I både Ukraina och Moldavien kallas fredagens besked för ”historiska”.

”Det är första steget på vägen mot EU-medlemskap som med all säkerhet för oss närmare vår seger”, skriver Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på Twitter.

”Det här är hoppet som våra medborgare behöver”, konstaterar hans moldaviska kollega Maia Sandu via Telegram.

– Vi tar ett stort steg i dag, säger von der Leyen i Bryssel – men betonar flera gånger att mycket arbete återstår.

Att Ukraina befinner sig i krig försvårar givetvis möjligheterna att genomföra nödvändiga reformer och diskussioner med Bryssel.

– Men parlamentet fungerar och regeringen fungerar så mycket kan göras redan nu, säger von der Leyen.

Tungt stöd

Med tanke på orden från de tunga EU-ledare som besökte Kiev i torsdags ser det också ljust ut för att rådet – EU-ländernas stats- och regeringschefer – ska uppfylla de ukrainska och moldaviska förhoppningarna vid sitt toppmöte i Bryssel nästa vecka.

– Alla fyra av oss stöder en omedelbar status som kandidatland för medlemskap, sade Frankrikes president Emmanuel Macron och talade även för Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, Italiens premiärminister Mario Draghi och Rumäniens president Klaus Iohannis.

Traditionellt sett har annars EU:s medlemsländer haft en betydligt svalare inställning till ytterligare EU-utvidgning, än vad EU-kommissionen och EU-parlamentet har.

Exempelvis har Nordmakedonien och Albanien i flera år nu väntat på klartecken om att få börja förhandla om EU-medlemskap, efter att ha beviljats kandidatstatus redan 2005 respektive 2014. För nordmakedonsk del var det först motstånd från Grekland, som inte accepterade landsbenämningen Makedonien. På senare år är det i stället Bulgarien som säger nej, med hänvisning till en infekterad träta om språk och historia.

I flera västeuropeiska länder finns samtidigt ett annat sorts motstånd, med oro för höga kostnader och inflyttad brottslighet och tveksamheter kring korruption och synen på demokrati och mänskliga rättigheter.

Lång väntan

Även om Ukraina och Moldavien får kandidatstatus är det samtidigt mycket långt kvar till ett verkligt medlemskap. EU har klara kriterier för vad som måste uppfyllas för att godkänna en ny medlem. Ofta krävs mångåriga förhandlingar för att ticka av kraven på 35 olika områden, om allt från fri rörlighet av varor till fiskepolitik, tullregler och budgetkrav.

Länder som Serbien och Montenegro har fört formella medlemskapsförhandlingar om EU-inträde sedan 2014 respektive 2012, men anses fortfarande ha långt kvar. Tal om att ingen ny utvidgning kommer ske förrän tidigast 2025 har allt mer ersatts av 2030, eller ännu senare.

Senaste EU utvidgades var den 1 juli 2013 då Kroatien blev ny medlem – nio år efter att ha fått sin kandidatstatus.

Publisert: