Blir det krig nu?

avSofia Ström

Nordkorea hotar med vapen

envåldshärskaren Kim Jong II styr Nordkorea med järnhand. Det fattiga landet, där många av invånarna svälter, provsprängde i går en atombomb som var lika kraftig som den i Hiroshima. Omvärlden dömde kraftigt ut kärnvapentestet. Foto : AP KOREAN CENTRAL NEWS AGENCY

Nordkorea vred upp tonläget ytterligare på onsdagen.

Diktaturen anser att Sydkorea brutit avtalet om vapenstillestånd.

Nu hotar den med attacker på de sydkoreanska och amerikanska krigsskepp som ligger vid Nordkoreas omdiskuterade marina gräns.

Det som fått Nordkorea att börja skramla med vapnen är Sydkoreas besked att de går in i samarbetet om stopp för spridning av massförstörelsevapen, PSI.

"Det är en krigsförklaring", meddelade Nordkorea.

Det USA-ledda PSI-programmet lanserades 2003. Hittills har 95 länder anslutit sig, bland annat de nordiska.

"Känner sig hotade"

Ian Anthony är forskare vid Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri. Han leder Sipris projekt för ickespridning och exportkontroll av vapen.

Varför reagerar Nordkorea så starkt?

– De tolkar detta som en signal om mer aggressiva åtgärder riktade direkt mot deras skepp och flyg med material som ska används till massförstörelsevapen – de känner sig hotade. Sedan har Nordkorea en tendens att använda ett extremt och mustigt språk, det behöver inte innebära att de verkligen menar hotet lika allvarligt som det låter.

Ian Anthony säger att PSI initierades med Nordkorea i åtanke och att landet därför känner hur strypsnaran dras åt nu.

Nytt krig?

I ett uttalande från Pyongyang i dag framgår dessutom att landet inte längre anser sig vara bundet av vapenstilleståndet som avslutade Koreakriget 1953.

"Vår militär kommer inte längre att vara bunden av vapenstilleståndet eftersom det nuvarande amerikanska ledarskapet. . . har dragit in marionetterna (Sydkorea) i PSI", löd uttalandet.

Blir det krig nu?

– Nej, jag känner mig inte orolig för det, det här är mer en eskalering av ett ordkrig. Och ur ett juridiskt perspektiv har kriget aldrig avslutats, säger Anthony.

Han säger att risken för krig inte är högre nu än för några veckor sedan.

– Problemet på Koreahalvön har blivit tydligare genom detta, men själva det allvarliga problemet har funnits där länge. Det här är mer en signal från den nordkoreanska sidan.

FN överväger en ny resolution mot Nordkorea, men kritiker menar att deras säkerhetsråd har tappat sin trovärdighet. Det håller inte Anthony helt med om.

– De har nått en enighet, så ur den synvinkeln har de tagit ett steg framåt jämfört med problemen i Irak, där säkerhetsrådet aldrig varit enigt. Men det finns nog inga nya rent praktiska lösningar i sikte.

Vad är syftet?

Efter kärnvapenprovet har missilerna skjutits upp i skytteltrafik från Nordkorea. I måndags avfyrade Pyonyang tre missiler och i tisdags tre till.

Ian Anthony säger att den intensiva militära aktiviteten kan ha att göra med att landet vill hamna på världens agenda, särskilt Washingtons.

– Men jag tror inte någon har en bra uppfattning om hur de tänker, eller vad de vill uppnå. Den vanliga förklaringen är att det har att göra med regimens överlevnad. Styrkeuppvisningar mot en yttre fiende gör det lättare att bibehålla en inre enighet. Men för mig verkar det väldigt självdestruktivt.