Samarbetsinriktat utan rallarsvingar

avJon Demred

Publicerad:
Uppdaterad:

En glödhet debatt, väldigt lägligt i tiden.

Men utan attacker och med milda svar.

– Jag tyckte nog att debatten var mer samarbetsinriktad än man kanske hade trott, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Jonas Hinnfors, statsvetare.

Det var taggade partiledare som möttes i söndagens Agenda. Debatten var den första efter Decemberöverenskommelsens (DÖ) död och den präglades enligt statsvetarna av utsträckta händer och framåtanda.

– När DÖ diskuterades var det otroligt lugnt, de borgerliga berörde knappt den och statsministern sa inte ett ont ord. Det måste betyda att nu ser man framåt. Det lönar sig inte att titta bakåt på det som var, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Oklart vad som händer nu

Däremot så kom det inte fram något nytt konkret om vad som händer nu, när DÖ har fallit. Malena Rosén Sandström, statsvetare vid Lunds universitet, anser att debatten lite väl snabbt lämnade ämnet.

– Jag tror att många satt hemma och undrade över det här. Man hade kunnat dröja kvar lite längre vid decemberöverenskommelsen och vad som händer nu, säger hon.

Hon får medhåll från Jonas Hinnfors.

–  De talades nästan inte alls om vad som händer nu. Det måste uppenbart varit ett beslut hos partiledarna om att vi ska inte fastna i DÖ. Det parlamentariska läget har ändrats och regeringen behöver nu finna bryggor över till Alliansen, säger han.

”Inga rallarsvingar”

Hinnfors menar att attackerna i stort sett uteblev i debatten – och de få som kom fick ofta milda svar.

– Det var inga rallarsvingar. Inga ”er politik gick åt helvete” utan de var väldigt förstående allihop. Och när Björklund sa att vi måste ha en ny regering utan Miljöpartiet så tog inte Fridolin den handsken, säger Jonas Hinnfors.

Trots de uteblivna attackerna så är statsvetarna är eniga om att det var en het och snabb debatt.

– Det märktes att alla var taggade. Det var samma glöd som i den sista debatten innan valet – men ingen kom med något som inte var känt sedan tidigare, säger Malena Rosén Sandström, statsvetare vid Lunds universitet.

Vikarien skötte sig bäst

När det kommer till de individuella prestationerna i debatten så var det en person som stack ut, enligt Malena Rosén Sandström.

– Jag tycker att Anders W Jonsson, som är ställföreträdande för Annie Lööf, skötte sig väldigt bra. Han var saklig och hade bra argument, säger hon.

Sverigedemokraternas partiledare, Jimmie Åkesson, föll lite i skymundan i debatten. Åkesson leder, enligt statsvetarna, det enda parti som skulle ha något att tjäna på ett nyval. Något som han då och då flikade in i debatten.

– Jimmie fick ett guldläge. Han behövde inte säga speciellt mycket för att ändå hålla en god position, säger Malena Rosén Sandström.

– Han slog sig inte riktigt in, men han spelade kortet om extra val ganska skickligt, säger Jonas Hinnfors.

Publicerad: