I hans ögon finns varken hat eller ånger

NYHETER

UMEÅ

Det tar en knapp timme.

Sedan stänger lagman Thomas Södermark rättegången mot Niklas Lindgren.

När den minimala pressläktaren troppar ut från rättsalen möter jag Hagamannens blick.

Stabbig och grovt byggd, fast mest kanske ett synintryck för att han är lite kort till växten, sitter Niklas Lindgren uttryckslöst och tittar omväxlande framför sig, och ner i pappren, under rättegången.

När han kommer in i rättssalen för första gången blickar han upp mot åhörarna - som uteslutande består av journalister.

Inte förrän pressen körs ut av lagmannen tittar han upp igen.

Hans blick flackar och far litegrann, undvikande, på männen och kvinnorna som går ut.

Jag söker den medvetet, och stirrar för en kort sekund rakt in i hans ögon.

Det är samma ögon som i alla fall sex flickor och kvinnor har stirrat på i dödsfruktan när de sena kvällar överfallits och slagits halvt ihjäl av Niklas Lindgren.

En tjej har dessutom berättat i förhör att han smålog lite mot henne. Och så slog han till.

Jag förväntar mig nästan att rysa när våra ögon möts. Men det gör jag inte. I Niklas Lindgrens blick finns ingenting. Vare sig hat, vansinne, ånger eller rädsla. Bara tomhet.

Möjligen kan man läsa ut att han tycker det hela är en lite pinsam situation. Han har ljusröda fläckar på kinderna som avslöjar att han i alla fall på insidan inte är oberörd.

Men utåt sett visar han inga känslor medvetet.

Enligt den rättspsykiatriska undersökningen är Niklas Lindgren, tvåbarnsfar och tidigare sambo med en kvinna i Nyland utanför Umeå, frisk nog att sitta i fängelse.

Att kalla en serievåldtäktsman av Niklas Lindgrens kaliber frisk känns – oavsett det handlar om en juridisk avvägning eller inte – bara konstigt. Hur kan det vara möjligt att en ”vanlig” och ”normal” umekille kan våldta och slå som han gjort?

Frågan får hänga i luften – i synnerhet som rättegången stängts för allmänhetens insyn.

Men nu ler åtminstone inte Niklas Lindgren längre. Och Umeå har andats ut.

Tidigare:

Robert Triches