Svårt att döma för terrorism

NYHETER

I allmänhetens ögon råder inga tvivel: Rakhmat Akilov är en terrorist. Men de svenska terrorlagarna är krångliga. Åklagaren måste visa att lastbilsattacken på Drottninggatan var riktad mot den svenska staten med syftet att sätta skräck i landets medborgare.

På tisdag väcker åklagare Hans Ihrman åtal mot Rakhmat Akilov, den man som misstänks för dådet på Drottninggatan i Stockholm. Akilov greps av polis bara timmar efter attacken. Att han körde den lastbil som användes för att döda och skada ett stort antal människor den 7 april förra året är enligt polis och åklagare klarlagt. Akilov har i häktningsförhandlingar erkänt sig skyldig till terroristbrott. Det innebär dock inte att han är det.

Åklagarna måste kunna bevisa att den gärning han begått allvarligt kunnat skada den svenska staten och att, som det heter i lagtexten, "avsikten med gärningen är att injaga allvarlig fruktan hos en befolkning". Hans Ihrmans uppgift blir alltså att visa att Akilov ville åstadkomma något mer än att döda människor.

– Det är en väldigt intressant frågeställning. I den allmänna rättsuppfattningen, med undantag för några som kanske har borrat i frågan, är det här en terrorist, utan minsta tvekan, säger rättsexperten Sven-Erik Alhem.

Men, förklarar han:

– Det finns inget likhetstecken mellan att ha kört ihjäl människor och terroristbrott.

Kritiserar lagen

Sven-Erik Alhem är kritisk till hur den svenska lagtexten är formulerad och anser att förstärkningsord som "allvarligt" öppnar för rättsliga tolkningar som kan gynna en misstänkt gärningsman.

– Han har större möjligheter att komma med undanflykter vad gäller terroristbrott. Det här är spekulativt från min sida, men han kan säga att "jag hade inte en tanke på staten eller på att skrämma någon".

Bara sex personer är dömda enligt de svenska lagar om terroristbrott som började gälla 2003. I två fall handlar det om förberedelse till terroristbrott, och två personer är dömda för finansiering av terrorism. 2015 dömdes även två män, som stridit i Syrien, för terroristbrott genom mord. På videofilmer som hittades hemma hos en av männen sågs de mörda fångar från den syriska regeringssidan genom att skära halsen av dem med kniv.

Domaren Ralf G Larsson skrev domen då de befanns skyldiga i Göteborgs tingsrätt. Avgörande för att fälla männen för terroristbrott blev videofilmerna.

– Vi gjorde bedömningen att man inte spelar in något sådant här om man inte har för avsikt att skrämma en befolkning. Det fanns liksom inget annat uppenbart motiv för det här, säger Ralf G Larsson, som i dag är president för hovrätten för västra Sverige.

Tror på fällande

Samtidigt nekade de åtalade i Göteborg till att alls ha varit inblandade i morden, vilket gjorde att åklagarens beskrivning av händelserna stod oemotsagd i tingsrätten.

– Om de hade kommit med en förklaring till det här så är det inte säkert att de hade dömts för terroristbrott, säger Ralf G Larsson.

I samband med att åtal väcks håller Akilovs försvarsadvokat Johan Eriksson presskonferens där han bland annat ska berätta hur hans klient ställer sig till misstankarna om terroristbrott. Ett erkännande underlättar naturligtvis för åklagaren, men även utan det tror Sven-Erik Alhem att Rakhmat Akilov kommer att dömas för terroristbrott.

– Han får livstid under alla omständigheter och min egen bedömning är att han kommer att åka dit även för den del som gäller terroristbrott, säger han.