Mejla

Wolfgang Hansson

Digital revolution bakom Afrikaboom

Publicerad:
Uppdaterad:

Allt är inte dåligt i Afrika. Tigerekonomier har ersatts av Lejonekonomier

Jag befann mig långt ute på den tanzaniska landbygden. Omgiven av enkla lerhyddor, betande kor och perfekt mobilmottagning.

Den digitala revolutionen är en huvudförklaring till Afrikas ekonomiska boom med rekordtillväxt och minskad fattigdom.

På ett drygt decennium har bilden av Afrika förändrats radikalt. I början av 2000-talet hade den ansedda tidskriften The Economist en förstasida med rubriken "Den hopplösa kontinenten". Omslaget var helt svart med en liten bild i mitten förställande en hotfull soldat med en granatkastare.

Afrika förknippades med svält, krig och fattigdom och det kändes osannolikt att det kunde förändras i positiv riktning.

I backspegeln kan vi se att experterna hade fel.

Årtionden av miljardbistånd lyckades inte lyfta Afrika ur fattigdom. Men så kom mobilen och internet. Redan på en reportageresa i Tanzania för några år sedan framstod förändringen som en revolution. Jag mötte boskapsskötare som inte kunde läsa och skriva men som hade en mobil som en av få ägodelar där de dagligen kunde kontrollera djurpriser. Deras största problem var att hitta någonstans att ladda mobilen.

Växer snabbast

Var jag än reste på landsbygden fanns moderna mobilmaster mitt i byar som annars inte ändrat utseende på hundra år. Täckningen var bättre än där jag bor i Stockholm.

Afrika är numera den snabbast växande marknaden i världen för mobiler, surfplattor och bärbara datorer. Med 650 miljoner aktiva sim-kort finns det fler mobiler i Afrika än i Nordamerika.

I många av Afrikas länder är det naturligare att betala sin lunch med mobilen än med kreditkort eller kontanter.

Ändå är man bara i början. Majoriteten har enkla, billiga mobiler. Snart kommer även smartphones att inta kontinenten på allvar.

– Tekniskt sett är det i dag lättare att förse en by med internetuppkoppling än med rent vatten, säger Mo Ibrahim, Afrikas oomstridde mobilpionjärer.

Massvält

Den digitala revolutionen har gjort att Afrika hoppat över industrialiseringen. En flora av företag har växt upp tack vare den nya informationsteknologin.

De har bidragit till den ekonomiska boom kontinenten upplevt de senaste tio åren. Till och med när övriga världen drabbades av finanskrisen 2008 och sjunkande råvarupriser så fortsatte rekordtillväxten i många delar av Afrika. I snitt har tillväxten varit fem procent per år. Ett oljerikt land som Angola hade 2007 en tillväxt på strax under 25 procent.

Etiopien som tidigare var närmast synonymt med massvält har en tillväxt på 7,5 procent utan en droppe olja att exportera.

Världsbanken kom förra året ut med studie som visade att 17 av de 50 mest framgångsrika ekonomierna låg i Afrika. På samma sätt som man för talade om Asiens "tigerekonomier" talar man nu om Afrikas "lejonekonomier".

Dödlighet minskar

Boomen har gett upphov till en framväxande afrikansk medelklass. Sedan 1999 har antalet fattiga i Afrika minskat med cirka en procent per år, enligt Världsbanken. Antalet fattiga var 2011 47,5 procent av befolkningen jämfört med 58 procent tio år tidigare.

Den ekonomiska boomen har också haft en positiv inverkan på människors hälsa. Medellivslängden har ökat med tio procent över det senaste årtiondet. Barnadödligheten minskar.

Bakom de kraftiga förbättringarna finns flera förklaringar.

* Inflyttning till städerna. Tidigare har de flesta afrikaner bott på landsbygden. Under tio år har en kraftig inflyttning skett till städerna där många fått arbete och en stadig inkomst. Det har också inneburit att afrikanska familjer föder färre barn.

Bisarra diktatorer

* Ökad demokratisering. När Berlinmuren föll kunde Afrikas demokratier räknas på ena handens fingrar. Förra året hade 24 av kontinentens 54 länder något som åtminstone liknar demokratiskt styrelseskick. Borta är de flesta av de bisarra diktatorerna som använde statskassan som sin privata plånbok.

Här har biståndet spelat en viktig roll i så motto att givarländer numera kräver demokratiska reformer för att betala ut bistånd. Länder styrs av mer välutbildade människor i stället för diktatorers kompisgäng. Inte på något vis perfekt men bättre.

Sydafrika har inspirerat många då årtionden av rasåtskillnad i en fredlig övergång ersatts av 20 år av demokratisk valda regeringar.

* Medierna har blivit friare och vågar påtala missförhållanden.

* Slut på krig och svält. När hörde du senast talas om massvält i Afrika? Bortsett från ett par kroniska konflikter i Somalia, Sudan och Kongo är de tidigare så vanliga inbördeskrigen numera sällsynta.

Halvtomt eller halvfullt

* Den ökade stabiliteten har ökat utländska bolags vilja att bygga upp företag på kontinenten. De senaste åren har utländska företag totalt satsat över 50 miljarder dollar per år vilket innebär att investeringarna för första gången är betydligt större än det samlade biståndet till Afrika.

Alla dessa positiva tecken innebär inte att allt är frid och fröjd i Afrika. Fortfarande lever miljontals människor i svår fattigdom. Sjukdomar som malaria skördar hundratusentals offer varje år. Krig och våld är fortfarande en påtaglig verklighet för många. Skillnaderna är stora mellan länderna och inom dessa är klyftorna ofta enorma.

För den som betraktar Afrika som helhet handlar det väldigt mycket om vad man fokuserar på. Ser glaset halvtomt ut eller är det halvfullt?

Även pessimisten måste medge att det numera finns många hoppfulla tecken på kontinenten.

Av: Wolfgang Hansson

Publicerad: