Över hälften klarar inte skolan i utsatta områden

Foto: Jessica Gow/TT
Många av de områden som klassas som särskilt utsatta präglas också av låga skolresultat. På flera håll har inte ens hälften av niondeklassarna godkända betyg i de ämnen som krävs. Arkivbild
NYHETER

Nästan sju av tio 15-åringar i Bergsjön i Göteborg gick i fjol ut nian utan att vara behöriga till gymnasiet. Mönstret är liknande i många av de områden som av polisen klassats som särskilt utsatta, visar TT:s genomgång.

– Vi börjar närma oss botten när det gäller ojämlikheten i skolan, säger forskaren Anders Trumberg.

Landets 23 särskilt utsatta områden präglas enligt polisen av social utsatthet, hög kriminalitet och parallella samhällsstrukturer. Till detta kommer alltså skolresultat som i många områden måste klassas som närmast katastrofala.

Värst är situationen i flera av Göteborgs utsatta stadsdelar. I Bergsjöskolan i Bergsjön gick 69,8 procent av 15-åringarna förra året ut nian utan behörighet, i Sjumilaskolan i Biskopsgården var andelen 67,3 procent.

Det ska jämföras med rikssnittet på 17,5 procent.

Skolan slits isär

På en majoritet av skolorna i Göteborgs särskilt utsatta områden klarar inte ens hälften av niondeklassarna godkända betyg i de ämnen som krävs. Situationen är liknande i Rosengård och Seved i Malmö, liksom i Stockholmsförorterna Husby och Rinkeby och Skäggetorp i Linköping.

I många av skolorna tycks trenden dessutom gå åt fel håll, med försämrade resultat jämfört med för fem år sedan.

– Det är en jätteojämlikhet utan dess like som framträder här, säger Anders Trumberg, forskare vid Örebro universitet som studerat skolsegregation och skolval.

Håller den svenska skolan på att slitas isär? Det finns mycket som tyder på det. Skolverket konstaterade nyligen att skillnaderna mellan olika skolor ökar och att familjebakgrund spelar en allt större roll för betygen. Internationella undersökningar som Pisa har visat på samma trend.

Sociala problem

Att segregationen ökat brukar pekas ut som en förklaring. Områden som i början av 1990-talet hade många elever med utländsk bakgrund har i dag en ännu högre andel. I de särskilt utsatta områdena finns också en betydligt högre andel vuxna som inte arbetar, som inte själva har examen från nian och som lever i ekonomisk utsatthet.

– Många gånger har eleverna sociala problem som spiller över på skolan, vilket gör att lärarna inte kan fokusera på pedagogik och lärande, säger Anders Trumberg.

Det fria skolvalet har också haft effekt. När elever med bättre förutsättningar väljer andra skolor blir följden att resultaten på skolan faller och ryktet försämras.

– Det är svårt för dagens skolsystem att hantera de ojämlikheterna. I praktiken får det jättestora konsekvenser för enskilda skolor som helt enkelt dräneras på studiemotiverade elever, säger Anders Trumberg.

Svårt bryta

Samtidigt är barns livschanser intimt förknippade med skolresultat. I ett område tyngt av grov kriminalitet innebär det en extra risk att inte klara skolan, säger Manne Gerell, kriminolog och forskare vid Malmö universitet.

– Unga i den här gruppen löper högre risk att begå brott eftersom de har problem och dåliga framtidsutsikter, men i de här områdena löper de också högre risk att dras in i mer organiserad brottslighet eftersom det är här gängen finns, säger han.

Det gör det också mycket svårt att bryta de destruktiva strukturer som präglar områdena.

– Det handlar om ganska stora volymer som fylls på varje år med nya ungdomar. Det gör såklart att det blir svårt att bygga en positiv utveckling i de här områdena, säger Manne Gerell.

Ingen quick-fix

Problemen ligger inte bara i hur skolsystemet är byggt, framhåller Anders Trumberg.

– Skolan blir arenan där de här ojämlikheterna blir synliga. Men att bryta de strukturella bakomliggande problemen, som exempelvis barnfattigdomen, är ju inte skolans uppgifts, utan handlar i det fallet om arbetsmarknadspolitik, säger han.

– Det finns ingen quick-fix. Samhället måste arbeta både brett och långsiktigt inom en massa olika politikområden för att vända den här utvecklingen.