De lever på lyxpension från staten

1 av 12 | Foto: ulf selander
Namns, senaste uppdrag, pension/ inkomstgaranti Lillemor Arvidsson, 61. Landshövding. 65 551 kr sedan 1 mars 2004.
NYHETER

Aftonbladet har under fyra dagar berättat om statens lyxpensionärer.

Höga statstjänstemän som generaldirektörer och landshövdingar kan lyfta pensioner som betalas ut innan de uppnått pensionsåldern och som tjänats in under väldigt kort tid, tolv år.

Samma gäller för före detta riksdagsledamöter. Och gamla statsråd behöver bara sex år. Samtidigt vill politikerna att vanliga löntagare ska arbeta längre än till 65 års ålder.

Thomas Franzén, 59, är snart en av statens lyxpensionärer.

I september slutar han som riksgäldsdirektör och får en pension på 48 600 kronor i månaden.

- Jag kommer att ägna mig åt oljemåleri och konstärlig verksamhet, säger han.

Riksgäldskontorets chef Thomas Franzén anser att pensionsrätten varit av stor betydelse för hans oberoende.

- Jag har gjort ett hederligt arbete. Det är viktigt att kunna falla tillbaka på en pension och inte vara i händerna på någon som ska ge en arbete, säger han.

Söker inte arbete

Franzén sitter i dag som ordförande för PPM och i OM:s styrelse. Men något nytt arbete ska han inte söka. I stället ska han ägna sig åt sitt oljemåleri.

- Det blir mer och mer viktigt för mig, det är något jag bara måste satsa på nu.

Favoritmotivet är landskap. Och drömmen är att kunna ställa ut sina verk i framtiden.

- Jag hoppas att någon vill se dem. Jag har ett genetiskt påbrå. Min pappa, Helge Franzén, är konstnär sedan många år tillbaka.

Thomas Franzén är inte ensam. Aftonbladet har granskat några av de höga statstjänstemän, ministrar och riksdagsledamöter som långt före vanlig pensionsålder lyfter rejäla pensioner.

Hans Sandebring, 60, som tidigare var generaldirektör på SMHI fick sin första pension lagom till 59-årsdagen. Förutom "lite småsysselsättningar vid sidan om" och en utredning för miljödepartementet har han inte haft någon anställning. Sandebring får ut närmare 44 000 kronor - varje månad.

- Jag hade jobbat i 21 år som generaldirektör och jag tyckte det var rimligt att jag kunde få pension då. Det var inte jag som sa upp mig. Mitt förordnande gick ut, säger han.

- Det var ju regeringen som införde den här regeln om att man inte ska sitta mer än sex plus tre år.

Du funderade aldrig på att ta ett nytt jobb?

- Nej, det gjorde jag inte.

Lennart Myhlback, 59, tidigare generaldirektör på Statens räddningsverk, slutade redan när han var 56. Sedan dess lever han på en pension på drygt 37 000 kronor i månaden.

- Jag var egentligen ganska trött då. Jag hade just kommit hem efter tre år i Kosovo och behövde helt enkelt ta igen mig.

Vanliga löntagare uppmanas nu att jobba till efter dess att de fyllt 65 medan ni kan gå mycket tidigare. Vad tycker du om den principen?

- Det är ett regelverk som styr. Jag har inga synpunkter på det.

Även riksdagsledamöterna har sitt på det torra när de slutar. De får en inkomstgaranti fram till dess att de kan börja lyfta pension eller skaffar sig ett nytt jobb. Är det lönemässigt inte tillräckligt bra får de behålla en del av inkomstgarantin, i så kallad samordning.

Aftonbladets granskning visar att 56 före detta riksdagsledamöter i dagsläget plockar ut sin inkomstgaranti.

Borde diskuteras

Miljöpartisten Ewa Larsson, 52, är en av dem. I dag är hon konsult och jobbar med utbildningsfrågor. Ändå lyfter hon drygt 19 000 kronor i månaden från riksdagen.

Hon är delvis kritisk mot upplägget.

- Jag tycker att det är rimligt att man har en trygghet medan man orienterar sig tillbaka till arbetslivet. När man fyllt 50 är det svårare att komma igen. Men att inkomstgarantin ska vara ända fram till pensionen vid 65, tycker jag är något som riksdagen borde diskutera.

Leif-Åke Josefsson, Elisabeth Marmorstein