Akut boendekris – en miljardindustri för privata företag

Tiotusentals asylboendeplatser saknas – företagen slåss om Migrationsverkets miljarder

Privata aktörer tjänar miljoner på boendesituatioen. Aftonbladet har kartlagt de 30 företag som fakturerat mest.
Privata aktörer tjänar miljoner på boendesituatioen. Aftonbladet har kartlagt de 30 företag som fakturerat mest.

Varje dag söker drygt 1 000 flyktingar asyl i Sverige.

Boendesituationen är akut.

Tiotusentals boendeplatser saknas trots att Migrationsverket upphandlar i ett ursinnigt tempo.

Samtidigt har asylboenden blivit en miljardbransch för privata aktörer.

Aftonbladet har kartlagt företagen som dragit in mest på flyktingkrisen.

Campingplatser, hotell och sjukhus omvandlas till tillfälliga asylboenden över hela landet.

Förhållande som inte dög tidigare, duger i dag.

Nu slåss allt från små familjeföretag till internationella välfärdskoncerner om Migrationsverkets miljardutbetalningar.

"Den nuvarande flyktingsituationen saknar motstycke", upprepade Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson gång på gång under en pressträff då myndigheten fördubblade sin prognos över flyktingmottagandet.

Totalt kan det komma upp emot 190 000 asylsökande i år.

Boendesituationen beskrivs som "kritisk". Upp emot 45 000 boendeplatser saknas. Alternativa boenden söks allt mer desperat. Tältlägren har börjat byggas och skyddsrum inventeras.

Sänker sina krav

För att klara boendesituationen är staten beroende av privata aktörer och under  året har ett hundratal företag kämpat för att få ta del av de statliga miljarderna.

Sedan september har Migrationsverket genomfört tre direktupphandlingar - och förra veckan avslutades ytterligare en direktupphandling av sammanlagt 20 596 platser.

Myndighetens upphandlingsmål var egentligen 60 000 platser.

Och med 1 000–2 000 asylsökande om dagen är det inte svårt att räkna ut att ekvationen inte går ihop.

På grund av det extraordinära läget måste Migrationsverket tillfälligt sänka sina krav.

Förhållande som inte dög tidigare, duger i dag.

Nu räcker det med tre kvadratmeter per person och det är tillåtet med upp till sex personer per rum.

Dessutom behöver företagen inte förvarna kommunerna om att de planerar att starta asylboende. Trots att det på vissa håll i landet innebär att små samhällen fördubblar antalet invånare.

– Vi har ett väldigt strängt regelverk när det gäller vilka krav vi ställer, men nu har vi sänkt kraven för att få in ett bredare underlag i upphandlingen, säger Mikael Ribbenvik, operativ chef på Migrationsverket.

En blomstrande marknad

Migrationsverket takpris är 350 kronor per person och dygn (200 kronor för logi och 150 kronor för mat).

Det betyder att ett boende med 200 platser kan ge företaget som får avtalet  mer än 25 miljoner kronor per år.

Och flyktingkrisen har blivit en blomstrande marknad för privata aktörer.

Nu slåss allt från små familjeägda och nedläggningshotade företag i glesbygden till internationella investerare, riskkapitalbolag och utländska välfärdsbolag om miljonkontrakten.

Ett exempel är Hero Sverige.

Företaget är ett dotterbolag till den norska välfärdsjätten Hero Group AS, som ägs av de norska mångmiljardärerna och bröderna Kristian och Roger Adolfsen.

Förra året startade Hero fyra asylboenden i Sverige.

Under hösten har företaget lyckats få flera nya avtal med Migrationsverket och totalt har det fakturerat för över 20 miljoner kronor under 2015.

”Väldigt många oseriösa”

Aftonbladets kartläggning visar att de 30 största företagen har fakturerat Migrationsverket för mer än 850 miljoner kronor hittills i år.

Sammanlagt handlar det om 1,47 miljarder kronor som har betalats ut för de tillfälliga asylboendena.

Som en jämförelse är Migrationsverket kostnad för hyra av vanliga lägenheter till asylsökande knappt 600 miljoner kronor under samma period. 

– Lägenheter är bättre både för skattebetalarna och för individen. Men vi får inte längre några av kommunerna på grund av bostadsbristen, säger Mikael Ribbenvik. 

Den som vill starta ett tillfälligt asylboende åt Migrationsverket får inte ha någon aktiv skuld hos Kronofogden och får inte heller vara dömd för brott i sin yrkesutövning.

Men myndigheten har ingen möjlighet att begära utdrag ur belastningsregistret, om de inte har en konkret anledning att göra det, som till exempel ett tips från allmänheten eller från en kommun.

Och som Aftonbladet tidigare har avslöjat har flera dömda brottslingar fått miljonkontrakt.

– Det är alla möjliga som ger sig in just nu. Vi sållar bort väldigt många oseriösa. Men sedan finns det företag som använder sig av bulvaner. Och där har vi inga lagliga medel att kringgå det, säger Mikael Ribbenvik.

Följ oss på Facebook

Det flyr de från – och så många får stanna i Sverige
Publisert: