”Vem fan klarar av att alltid göra rätt?”

Aftonbladets nya kolumnist Malin Persson Giolito om hyckleri, livet och pappa GW

Foto: Andreas Hillergren
NYHETER

Hon är Sveriges bäst säljande författare och har hyllats av både kritiker och läsare.

Nu kan Malin Persson Giolito även titulera sig kolumnist i Aftonbladet, med allt vad det innebär.

Men hon sitter lugnt i båten.

– Det är inte världens största grej om man inte tycker lika om allting.

Malin Persson Giolito tvekar inte.

– Meningen med livet är en bra bettskena, friska barn och god mat, säger hon.

I dag kommer hon ut som Aftonbladets nya kolumnist.

– Fast jag har ingen bettskena än, men jag måste skaffa en, säger hon och fortsätter:

– Det blir också föraktfullt att stå i sitt tjusiga kök och prata om meningen med livet. För det är så mycket av det som jag inte har styrt själv. Jag har haft tur.

Vill inte bli populist

Visst, köket är tjusigt. Det är navet i hennes town house på sex våningar, mitt i centrala Bryssel.

Foto: Andreas Hillergren
God mat är en av meningarna med livet, enligt Malin Persson Giolito.

Hon lagar en vegetarisk superlunch med minipizzor, rödbetscarpaccio och pasta med vitlöksfräst zucchini. Familjen försöker hålla köttkonsumtionen på max 75 gram per dag.

– Det är ganska jävla lite.

Miljön, ja. Själv är jag stolt vegetarian. Och så flög jag till Belgien för den här intervjun. Ett möte mellan två kolumnister, tillika politiskt korrekta hycklare.

– Jag är stolt över att vara politiskt korrekt, säger Malin Persson Giolito.

Hon menar att det är ”vad som tidigare sågs som en sorts konsensus om att vi alla är för mänskliga rättigheter”.

– Om det är politiskt korrekthet så är jag så stolt över det. Däremot hoppas jag att jag aldrig blir populist.

Och ja, hon hycklar.

– Erkänner du inte att du är hycklare lever du i någon sorts förnekelse, alternativt i någon sekt. Det går inte att ta sig genom livet utan att i någon mening inse att jag kan tycka detta, men jag varken vill eller klarar av att leva som jag borde.

Som med flygandet.

– Om någon vecka tar jag ett långflyg. För att jag vill. Vem klarar av att alltid göra rätt? Vem fan gör det? Jag är heller inte någon som dömer personer som inte gör det.

Sensmoraler är ingenting för Malin Persson Giolito, även om det kan krocka med kolumnistrollen.

– Jag ska ju gärna ha ett svar på slutet, eller jag luras att tro det. Men om man bara undviker tro sig sitta inne med en massa svar tror jag att man har kommit ganska långt.

”Det roligaste jag vet”

Hon säger att hon aldrig skulle förlåta sig själv om hon inte hade tackat ja.

– Skriva är det roligaste jag vet och jag tror att jag borde ha något vettigt att säga. Jag hoppas att jag inte har fel.

Persson Giolitos senaste kriminalroman, ”Störst av allt”, har sålt över 400 000 exemplar i Sverige. Så många läsare når nästan inga författare. I sin nya roll når hon fler. Många fler.

– Vem fan skriver man till när man skriver för Aftonbladet? Det går inte att skriva till fyra miljoner människor.

Vad är ens kolumnistens uppdrag? Vi diskuterar det en stund. Inte är det att hålla hov, i alla fall.

– Det går inte att skriva ett tal till folket. Håkan Nesser säger att han läser allt högt för sin hund. Det kanske blir min hund Lily då? Hon gillar ju mig bara det finns leverpastej i kylen.

”Jag ska skita i det blå skåpet nu”

Malin Persson Giolito har bott utomlands större delen av sitt vuxna liv. Hon tror att utifrånblicken är en fördel, nu när hon ska skriva för Aftonbladet.

– Vi svenskar har ju en tendens att tycka vi är förträffliga.

Det leder samtalet in på Metoo. Sverige var ett av de länder där rörelsen verkligen fastnade på agendan.

– Jag ska skita i det blå skåpet nu, säger Malin Persson Giolito och tar sats:

– Ett av skälen är att vi är så otroligt fascinerade av Hollywood, om jag får generalisera. Vi vill gärna säga att vi är så mycket mer feministiska än alla andra länder i Europa och att vi har kommit mycket längre.

Det faktum att rörelsen grundades i USA spelade en viktig roll, menar hon.

– Vi är mer intresserade av Donald Trump än vad vi är av EU. Inte beror det på att den amerikanska politiken berör oss mycket mer än vad EU:s politik gör. Det beror på att vi tycker att det är sexigare med USA än med Angela Merkel.

Malin Persson Giolito skrattar till.

– Så, nu har jag börjat med att göra mig ovän med hela Metoo-rörelsen.

Sedan: allvaret.

– Jag stöttar det här. Det är omöjligt att inte stötta. Det är fullkomligt självklart. Jag brinner för mänskliga rättigheter. Sedan brinner jag också för rättssäkerhet, även för de som har hängts ut. Men Metoo är fantastiskt.

”Ingen marxist”

Inte ensidigt såga eller hylla. Nyanser. Det genomsyrar allt Malin Persson Giolito säger.

– Man ska vara försiktig med att dra slutsatser för fort. Det är extremt svårt.

Hon tar en konstpaus.

– Jag tycker till exempel att samtyckeslagen är rättsosäker och … I’m a bad feminist, som Roxane Gay skulle ha sagt. Nej, det är jag inte. Jag är en väldigt bra feminist, tycker jag.

– För mig handlar det här om mänskliga rättigheter. Det gäller att komma ihåg det.

Foto: Andreas Hillergren

Mamma Birgitta Liedstrand (omgift Lauffs) var medvetet feministisk.

– Min mamma har lärt mig allt jag kan. Att demonstrera till exempel, även om hon numera inte vill kännas vid sina gamla vänstersympatier. Hon hamnade på DN:s förstasida när hon drog min lillasysters barnvagn i ett första maj-tåg men påstår i dag på fullaste allvar att ”vi bara gick bredvid”, säger Malin Persson Giolito och fortsätter:

– Hon sa alltid att det viktigaste för en kvinna är att vara ekonomiskt oberoende. Det är grundfundamentet. Klasskampen ligger nära kampen för alla mänskliga rättigheter.

Det låter lite marxistiskt.

– Nej, jag är verkligen inte marxist. Jag är kapitalist ut i fingerspetsarna. Men ekonomiska orättvisor är det som vi borde prata mest om.

Pappa Leif GW Persson var i sin tur bland annat medförfattare till ”Stora machoboken” och har sagt att han aldrig kallar sig feminist.

Men:

– Det är klart att han är. Han delar upp världen i idioter och folk man kan prata med. Inte män och kvinnor.

– ”Det där kan du inte göra, för sådant gör inte flickor. Så pratar inte flickor, så ser inte flickor ut.”  Under min uppväxt fanns inte sådant i min begreppsvärld.

Leif GW Persson

Vi har umgåtts en hel dag nu och du har yttrat två meningar om pappa GW. Tror du ändå att artikeln kommer att bli vinklad på honom?

– Mm. Det blir alltid så.

Lång konstpaus.

– Det är så väldigt många journalister som exempelvis säger ”nu har jag intervjuat dig och vi har inte pratat om din pappa”. Då vet jag att intervjun kommer inledas med de orden. Men då är det ju så att de just har gjort det. De hör inte ens själv hur de definierar mig. Sedan är det ofta kvinnor som gör den här poängen, märkligt nog.

”Måste vara hål i huvudet”

På internationella kvinnodagen hamnade Malin Persson Giolito på Expressens lista över ”Årets kvinnor”.

– Rubriken är ”författare och advokat”. Jag har inte varit advokat sedan 2007. Det är olagligt att kalla sig advokat om man inte är det. Det är basic information. Är de intresserade av mig som person vet de att jag inte är advokat.

Motiveringen: ”Pappa GW må ursäkta, men det är PG som är coolast i familjen.”

– På kvinnodagen. På en jävla kvinnolista. Då ska jag behöva finna mig i att bli definierad med fel yrke, och som min pappas dotter. Det måste vara hål i huvudet på de som har satt ihop den listan, som inte ens ser det.

Så hur ska jag då göra för att inte fucka upp?

– Samtidigt är det intressant. Till och med jag kan tycka det är roligt när någon från deckarakademien ringer upp och berättar att vi är de första två generationerna som har vunnit samma prestigefyllda deckarpris. I världen.

– Det är klart att det är lite häftigt. Vi är typ deckarnas svar på familjen Wahlgren.

”Ge folk en rimlig chans”

Du gillar sunt förnuft?

– Det är meningen med livet. Sunt förnuft! Om vi la större resurser på att bete oss som folk, ge folk en rimlig chans och vara beredda att förlåta då och då. Ställa lite höga krav, i första hand på oss själva, men inte nödvändigtvis döma.

Många kommer ändå att ha åsikter om dina åsikter.

– Det är inte världens största grej om man inte tycker lika om allting. Jag har så mycket folk runtomkring mig som är både rasister och sexister, till och med kriminella.

Och?

– Det går det också. Om jag bara skulle vilja umgås med folk som tycker likadant som jag, då skulle jag inte ha många kompisar.

ARTIKELN HANDLAR OM