Granskar skolans roll för adhd-medicinering

Foto: Jessica Gow / TT
Kan det finnas något i skolmiljön som inverkar på hur mycket adhd-läkemedel som förskrivs? Det ska Socialstyrelsen undersöka närmare. Arkivbild.

avTT

NYHETER

Det är stora skillnader i medicinering av adhd. Socialstyrelsen försöker ta reda på varför, och ska nu bland annat granska skolans roll.

I vissa delar av landet får en av tio pojkar i åldern 10–17 år adhd-läkemedel, i andra delar är det färre än tre procent.

Barn till föräldrar med låg utbildning eller familjer med svag ekonomi har en högre sannolikhet att få en adhd-diagnos. Men i en ny rapport konstaterar Socialstyrelsen att psykosociala eller socioekonomiska riskfaktorer inte ensamt kan förklara skillnaderna.

– Nu kan vi utesluta det. Det handlar också om andra faktorer, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen.

Slutsatsen dras efter att man undersökt hur mycket adhd-medicin som skrivs ut i olika kommuner.

– I delar av landet där det finns en hög förskrivning förskrivs alla, oavsett inkomstnivå, mer adhd-läkemedel. Därför är det något annat som gör att nivån på förskrivningen ligger där den ligger, säger Peter Salmi.

Skolans roll

Annat som påverkar är att tillgång till kompetens och resurser för behandling varierar vilket kan leda till långa väntetider, vilket i sin tur påverkar förskrivningen. Det är också så att adhd är vanligare på vissa håll än andra. Men inte heller det räcker för att förklara de stora regionala skillnaderna.

En teori Socialstyrelsen nu vill undersöka närmare är om de miljöer där barnen och ungdomarna vistas, och som är gemensamma oavsett föräldrarnas inkomstnivå, kan inverka.

– Vi kommer att beakta skolan. Elevhälsan kan till exempel fungera på olika sätt i landet. Det kan också handla om vilken personal man har, hur mycket man vet om adhd, säger Peter Salmi.

– En sak man skulle kunna fundera på är om vissa skolor har möjlighet att anpassa miljön för barn som har problematiken på ett bättre sätt än andra skolor, säger Peter Salmi.

Alla erbjuds inte

Det kan också finnas skillnader i klinisk praxis, exempelvis hur vanligt det är att ett barn som får diagnosen erbjuds läkemedel.

– Tittar man på hela riket vet vi att det är ungefär 25 procent som inte påbörjar läkemedelsbehandling efter diagnos. Där vill vi se hur det ser ut mellan regionerna, säger Peter Salmi.

Antalet barn och unga som får diagnosen adhd har ökat under det senaste decenniet. Tillståndet har uppskattats drabba cirka fem procent av alla barn. Trots att förskrivningen ligger betydligt högre än så på vissa håll i landet vill Socialstyrelsen inte tala om att barn medicineras i onödan.

– Pojkar i skolåldern, där ligger vi på en något högre nivå än förväntat. Men vi är inte riktigt där att vi kan säga att det handlar om övermedicinering, säger Peter Salmi.

Rapporten är en delredovisning av ett regeringsuppdrag. Slutrapporten kommer i maj nästa år.

ARTIKELN HANDLAR OM

Adhd

Hälsa

Läkemedel