Våldet mot kvinnor ska stoppas – med kodord

Av: Frida Söderlund

Publicerad:
Uppdaterad:

”Mask 19” är kodordet som hjälper kvinnor i Frankrike som utsätts för våld i hemmet under coronapandemin.

Nu vill svenska kvinnojourer se ett starkare agerande även i Sverige.

– Det här är en superfarlig situation. Vi är väldigt oroliga att det här leder oss i fel riktning, säger Jenny Westerstrand, ordförande för Roks.

Anmälningar om våld i hemmet ökade kraftigt när Frankrikes regering valde att isolera befolkningen i mitten på mars.

Med en ökning på 36 procent i Paris, och 32 procent i övriga landet, gick regeringen under måndagen ut med konkreta åtgärder för att ge kvinnorna hjälp.

På apoteken i landet kan kvinnorna använda kodordet ”mask 19”, och får då direkt kontakt med polisen. Myndigheterna kommer dessutom placera våldsutsatta kvinnor och barn i hotellrum runt om i landet, och samtidigt finansiera tillfälliga stödmottagningar i matbutiker.

Kvinnor kan säga ”mask 19” på apotek för att få kontakt med polisen.
Foto: AP
Kvinnor kan säga ”mask 19” på apotek för att få kontakt med polisen.

Kodordet är något som redan används i Spanien.

– Jag tycker att det är smart. Den här situationen är extrem och kräver att vi hittar nya lösningar. Man måste hitta vägar för att kvinnorna ska förstå att det går att få hjälp, säger Jenny Westerstrand, ordförande för Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige.

Oro i Sverige

Roks medlemsorganisationer beskriver att samtalen till svenska kvinnojourer är färre än vanligt efter coronautbrottet. Ett allvarligt tecken, enligt Jenny Westerstrand.

– Det är likt det vi ser under jul och semestrar, att när kvinnan lever nära mannen har hon svårt att komma ifrån. Och i den här situationen som är nu så handlar det också om att hon kan ha svårt att se vad som händer, att reaktionen kommer först senare och att hon ”står ut” just nu. Vi känner stor oro, det är ett dåligt tecken.

Foto: Jonas Ekströmer/TT
Jenny Westerstrand, ordförande Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige.

Vad kan ni se för konsekvenser efter en sån här pandemi?

– Vi är väldigt oroliga att det inte bara leder till fortsatt våld i redan våldsutsatta relationer, utan att det också i relationer där det finns irritation eller en normal ojämställdhet kan övergå till våld. Konsekvenserna kan bli att vi flyttar fram oss i fel riktning och plötsligt accepterar något vi inte accepterar i dag.

Foto: ROKS
Jenny Westerstrand, ordförande i Roks, tycker samhället ska göra mer.

”Nätövergrepp exploderar”

Sveriges regering anslog under veckan att 100 miljoner kronor ska avsättas till bland annat organisationer som jobbar med våldsutsatta kvinnor, barn och ungdomar. Inga andra åtgärder presenterades och när pengarna når organisationerna finns inte uttalat.

Men många kvinnor är svåra att nå, och Jenny Westerstrand saknar en större samhällsåtgärd. Under veckan kommer Roks att ha samtal med jämställdhetsministern Åsa Lindhagen.

– Eftersom det delas över en stor del organisationer blir 100 miljoner futtigt. Det är svårt att säga när man lever på anslag, men var kommer det att landa någonstans? Det är många saker som vi ser som farliga som händer samtidigt nu, säger Westerstrand.

Mer brott på nätet

– Nätövergreppen exploderar, det säger polisen. Vi ser ett ännu större tryck kring det nu när många, främst ungdomar, är hemma och är mer på nätet. 100 miljoner... ja, det behövs mer.

Tjejjourerna, som redan jobbar mycket digitalt, har utökat sina chattider då behovet ökat. Alla medlemsjourer kommer under veckan att prata ihop sig om nya modeller för att nå ut till kvinnorna, likt sådana i Frankrike.

– Det har funnits förslag om lappar i brevlådor och information i just livsmedelsaffärer, men vi vet ännu inte hur långt olika jourer kommit med förslagen.

Kritiserar rutinerna

Enligt Jenny Westerstrand så befann sig Sverige i en dålig position redan innan coronapandemin slog till, där det är svårt för kvinnor att få hjälp snabbt.

De vill se att jourerna blir en lågtröskelverksamhet dit kvinnorna själva kan bestämma om de vill komma, och inte behöver placeras av Socialtjänsten.

– Som det ser ut nu behöver du vara allvarligt dödshotad, riktigt utsatt, för att få skyddat boende. Vi vill se att kvinnorna har möjlighet att komma innan, säger hon.

– En annan del i allt som händer nu är att många kvinnor sliter hårt i vården, eller har andra serviceyrken där jobben försvinner. Det är farliga grejer som sker när de blir av med sin försörjning och blir mer beroende av mannen. Vi är jätteoroliga för hur det ska bli.

PODD Corona - oron för en andra våg ökar

I delar av Asien stålsätter man sig nu för en andra virusvåg, men - vad är det som förklarar att de här länderna nu drabbas igen - och vad kan vi lära av det? Det pratar vi om i det här avsnittet av Aftonbladet Daily. Gäst är Jan Albert.

 
Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på PLAY-knappen

Publicerad:

LÄS VIDARE