Vi blir fler – men lägsta takten sedan 2013

avTT

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 2 | Foto: Christine Olsson/TT
Det föds fler än det dör i Sverige. Arkivbild.

Trots att Sveriges folkmängd fortsätter att öka minskade den i över 100 kommuner under 2019, visar Statistiska centralbyråns (SCB) senaste statistik. Den relativt största befolkningsminskningen hade Högsby kommun i Småland.

Den sista december 2019 var vi 10 327 589 personer i Sverige – en ökning med 97 404 personer, jämfört med året före.

Storstadsregionerna Stockholm, Göteborg, Uppsala och Malmö hade den största folkökningen.

Samtidigt minskade befolkningen i 109 kommuner jämfört med året dessförinnan. Sollefteå i Ångermanland hade den största befolkningsminskningen, följt av Danderyd och Filipstad.

Den relativt största minskningen hade Högsby kommun i Småland, där minskade befolkningen med 173 personer eller 2,8 procent.

– Det är tråkigt, men det är inte invånare som är djupt rotade här som flyttar. Det är mest nysvenskar och de är mer lättrörliga, säger Stihna Johansson Evertsson (C), kommunstyrelsens ordförande i Högsby.

Långsiktig trend

Hon berättar att Högsby tillsammans med Hultsfred var de kommuner i landet som tog emot flest nysvenskar per capita under 2015. Men under 2019 började många av dem att flytta.

– Det är ekonomin som drabbas när vi tappar i skattekraft, vilket vi måste åtgärda genom att krympa verksamheterna, säger Stihna Johansson Evertsson.

Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner, säger att befolkningsminskningen i många kommuner är en del av en långsiktig trend.

– Det har varit så under de senaste åren trots att vi har haft en ganska snabb ökning av antalet invandrare. Annars hade det gått ännu snabbare. Under de kommande åren minskar var tredje kommun, säger hon.

Stort avbräck

Annika Wallenskog beskriver detta som ett dilemma, eftersom det ofta är de äldre som stannar kvar.

– Det innebär att många kommuner kommer att få svårt att hitta personal som kan jobba inom verksamheterna.

Dessutom flyttar folk inte bara från glesbygdskommunerna, utan också inom kommunerna – från byar till huvudorten.

– Det betyder att vissa byskolor ständigt får färre elever och att man måste lägga ner dem. Och när man lägger ner en byskola drabbar det hela orten. Fastigheterna minskar i värde och ingen vill flytta dit. Det leder till en successiv avveckling, säger Annika Wallenskog.

För kommunernas ekonomi är befolkningstappet ett stort avbräck.

– Utjämningssystemet kompenserar till viss del för tappet, men man måste hela tiden anpassa verksamheten utifrån befolkningens storlek och det kan vara svårt. I många kommuner finns det fler skolor än det borde, eftersom det är så svårt att lägga ner dem.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM