Tre delar fysikpriset

NYHETER

Två amerikaner och en tysk skingrar mystiken kring ljuset

1 av 3 | Foto: Glada Nobelpristagare: John Hall, 71, verksam vid University of Colorado,

Vi människor betraktar ljuset som ett alldagligt naturfenomen. Men samtidigt har vi i alla tider funderat på vad det är för någonting.

Årets Nobelpris i fysik belönar tre män som skingrat en del av mystiken. Deras forskning har öppnat dörren för exakt mätning av tid och häpnadsväckande studier av själva naturlagarna.

De tre forskarna är amerikanerna Roy Glauber, 80, och John Hall, 71, vid Harvard University respektive University of Colorado, samt tysken Theodor Hänsch, 63, vid Max Planck-institutet och Ludwig Maximilians universitet i München.

Roy Glauber är en av de riktigt stora inom den moderna fysiken. För cirka 40 år sedan lade han den teoretiska grunden för det vi i dag kallar kvantoptiken – en tillämpning av den klassiska kvantfysiken på optiska fenomen.

Synligt ljus är elektromagnetiska vågor, men det är också en ström av partiklar. Med hjälp av partikelfysiken lyckades Glauber förklara skillnaderna mellan olika former av ljus, exempelvis ljus från värmekällor som stearinljus och lampor som varierar i intensitet, och ljus från en modern laser som hela tiden har samma frekvens.

Enorm precision

John Hall och Theodor Hänsch byggde vidare på teorin och har var och en, under de senaste 25 åren, dels lyckats bekräfta dess riktighet, dels visat vägen till en lång rad praktiska tillämpningar.

Viktigast är kanske att sådant som mått och vikt nu kan mätas med enorm precision. Ljusets hastighet är som bekant konstant, och exempelvis en längd på en meter kan nu definieras som ett visst antal våglängder.

Deras forskning har också lett till utvecklandet av lasrar med extrem färgskärpa, klockor med extrem precision – i princip klockor som är lasrar – och exakt satellitbaserad navigeringsteknik, så kallad GPS-treknik.

Naturlagarna under lupp

Ännu mer fascinerande är att den exakthet med vilken en rad fenomen nu kan mätas kommer att göra det möjligt att studera de så kallade fundamentalkonstanterna, eller naturlagarna i dagligt tal.

– De anses vara konstanta, vilket ju framgår av namnet. Men är de det, eller har de förändrats med tiden? Vissa studier av stjärnornas ljus har antytt att så är fallet, säger professor Sune Svanberg vid Nobelkommittén för fysikpriset.

De tre pristagarna delar på tio miljoner kronor. Theodor Hänsch säger att han blev helt tagen på sängen av beskedet:

– Jag satt på mitt kontor när Nobelkommittén ringde upp mig. Jag blev översvallande glad. Det kommer att ta tid att vänja sig vid detta, säger han.

Utforskningen av ljuset

Roland Johansson/TT