Försäkringskassan kämpar med förtroendet

avTT

Foto: SÖREN ANDERSSON / TT
Försäkringskassans tillförordnade generaldirektör Maria Hemström Hemmingsson arbetar för att öka förtroendet för myndigheten och hoppas få fortsätta på posten.
Foto: SÖREN ANDERSSON / TT
Maria Hemström Hemmingsson vill öka kunskaperna hos allmänhet och medier om myndighetens roll.

Förtroendet för Försäkringskassan är instabilt och för lågt, enligt myndighetens årsredovisning.

Generaldirektören hävdar att vinklad medierapportering och dålig kunskap bland medborgarna är delförklaringar.

– Vi har varit dåliga på att förklara vårt uppdrag och att nå ut med det i medierna. Och det har varit mycket rapportering om enskilda fall och människor som befinner sig i mycket utsatta situationer, säger Maria Hemström Hemmingsson, tillförordnad generaldirektör för Försäkringskassan.

Hon fick rycka in som chef i maj förra året när regeringen överraskande petade företrädaren Ann-Marie Begler, en petning som nu granskas av riksdagens konstitutionsutskott.

Det var en stormig vår.

– Det handlade om ärenden inom assistansersättningen, det fanns en diskussion om att avslagen inom sjukpenningen ökade och ovanpå detta avsattes generaldirektören. Det var otroligt mycket annat än kärnuppdraget som diskuterades, säger Maria Hemström Hemmingsson.

I årsredovisningen skriver hon att "Vi kan aldrig gardera oss mot negativ media, men vi gör vårt yttersta för att bemöta alla medborgare med förståelse och respekt även när vi inte kan bevilja ersättning".

Skärpa sig

Hon framhåller att det är Försäkringskassans ansvar att göra besluten begripliga, till exempel i hur besluten är skrivna. Tanken är också att handläggarna ska prata personligen med dem som fått nej till sjukpenning eller aktivitetsersättning och förklara besluten. Det sker inte alltid.

– Vi behöver skärpa oss där, säger Maria Hemström Hemmingsson.

Hon anser att det i rapporteringen och samhällsdebatten alltför sällan klargörs vilken Försäkringskassans uppgift är och vilka lagar myndigheten har att rätta sig efter. Handläggarna är inte onda eller goda med frihet att fatta vilka beslut som helst. För att bevilja sjukpenning eller andra förmåner finns det villkor.

Betala skatt

– Vi pratar inte om så mycket om det grundläggande samhällskontraktet längre, "gör din plikt, kräv din rätt". En förutsättning för att vi ska ha ersättningssystem är att vi som har förmånen att vara friska arbetar och betalar skatt.

Maria Hemström Hemmingsson säger att Försäkringskassan arbetar hårt för att göra besluten mer rättssäkra och likvärdiga, oavsett var i landet de tas. Hon tror dock att strävan efter enhetliga och korrekta bedömningar av sjukskrivningar kan ha påverkat förtroendet negativt för hennes myndighet.

– Vi gick utanför vad lagstiftningen medgav för några år sedan, vi var mer generösa då. Då påverkar det förtroendet när vi sedan gör korrekta bedömningar och upplevs som icke-generösa.

– Men vi kommer aldrig att tvista lagstiftningen för att nå ett visst sjukpenningtal.

Enligt Hemström Hemmingsson är trycket på medarbetarna stort och arbetsbelastningen hög. En del drar sig för att berätta var de arbetar, av oro för att ses som företrädare för något hjärtlöst och stelbent.

Skadlig omsättning

Personalomsättningen bedöms som skadlig i delar av myndigheten, som har 14 000 anställda. Att hitta nya att anställa, få dem att stanna och behålla dem som redan finns på lönelistan är en av de större utmaningarna, enligt högsta chefen.

– Det kan bli självgenerande, hinner vi inte få in ny personal får de som är kvar jobba mer och belastningen blir högre, säger Maria Hemström Hemmingsson.

Trots att hon haft posten i snart ett år vet hon inte om hon får fortsätta. Regeringen har inte satt ner foten ännu och fler än hon har sökt jobbet.

Hon arbetade på Socialdepartementet när några av de omstridda regleringsbreven till Försäkringskassan skrevs, med mål för att få ner sjukskrivningar och bryta utvecklingen av timmar inom assistansersättningen. Försäkringskassan fick sedan ta mycket av kritiken för regeringens mål.

Olyckligt om assistans

Formuleringarna om assistansersättningen var hon inte själv ansvarig för.

– Jag skulle aldrig ha uttryckt mig så men jag vet syftet med det. Man såg att privata anordnare drev upp antalet timmar och det fanns en oro över att pengar inte självklart gick till dem som bäst behövde. Men formuleringen var oerhört olycklig, säger hon.