Hjärnan har alltid kunnat läsa

trots att skriftspråk bara funnits i 5 000 år

läsning på hjärnan Moa Jantorp njuter av att läsa i solen. Och hennes hjärna vet precis hur man gör.

Troga. Fränse. Iskarn.

?

Just det. Orden finns inte. Ändå har du just läst dem.

Vår hjärna är nämligen fenomenal på att läsa - trots att den utvecklades hundratusentals år innan skriften uppfanns.

Viking Lines reklam med bokstäverna "NG LI" fungerar eftersom hjärnan känner igen texten och fyller i resten själv.

När du läser det här arbetar din hjärna på högvarv. Omedvetet. På flera nivåer samtidigt.

I ordet "katt" ser du fyra bokstäver. Men du ser också ett kort ord med ett visst mönster. Och du ser bilden av en katt, kanske grannens gråspräckliga bondkatt. Kanske hör du också ordet katt uttalas inne i huvudet. Associationerna väcks av det du läser.

Blicken hoppar

Alla delar sker på någon tusendels sekund, på olika ställen i hjärnan. Men för dig är det en enda händelse.

Alltihop börjar i ögat.

Ögonen är kikaren som tar in de små svarta krumelurerna på pappret. Blicken glider inte över raderna, utan hoppar. Under läsningen gör du små nedslag, en kvarts sekund långa, med ögonen. Man tar in 1,5 till 2 centimeter i taget, i bästa fall två ord - mer hinner vi inte uppfatta.

Men det är inte ögat som läser, utan hjärnan.

Ett tiotal olika områden i hjärnan är aktiva när vi läser. Vi ser ett mönster av bokstäver, gör en avkodning och till sist en tolkning.

- Processen går nerifrån och upp i hjärnan, säger Martin Ingvar, hjärnforskare vid Karolinska institutet.

Längst bak sitter synnerven som tar emot de skrivna orden. Därifrån går signaler upp till hjässloben och tinningloben där orden avkodas och sen vidare till broca-området i vänstra pannloben där betydelsen av ordet tolkas.

Blixtsnabbt.

- Första gången man läser eller skriver ett nytt ord är det en medvetet kontrollerad process. Sedan går det automatiskt, säger Martin Ingvar.

Designad för skrift

Det spelar ingen roll om orden står i VERSALER, ett annat typsnitt eller har en annan storlek eller position. Det kan till och med vara BlAndat.

Vi läser som om det vore värld-ens självklarhet. Ändå har skriften bara funnits i omkring 5 000 år.

Hjärnforskaren Stanislas Dehaene vid Frédéric Joliot-sjukhuset utanför Paris menar att hjärnan helt enkelt är designad för skrift tack vare sin visuella förmåga.

- Vår hjärna har inte utvecklats för läsning. Tvärtom har läsning och skrift kunnat utvecklas tack vare att hjärnan kan processa synintryck, skriver han i tidskriften New Scientist.

Förmågan fanns där alltså tidigare, men utnyttjades till annat - som att känna igen vissa djurarter.

Stanislas Dehaene har tittat på ett av läsningens aktiva områden i hjärnan, visual word form area, som sitter i vänster hjärnhalva. (Hos primater är området helt upptaget för visuell igenkänning.)

200 millisekunder efter att en grupp försökspersoner fått se ett ord, kunde man mäta elektrisk aktivitet i området.

Samma område aktiveras vid läsning i alla kulturer, oavsett språk.

- Men det är inte så att vi har en särskild hjärncell som känner igen ordet "katt" eller ordet "Pelle". Det är kopplingen mellan hjärncellerna som bär informationen. Därför kan vi förlora några av våra 100 miljarder hjärnceller och ändå bibehålla funktionen genom nya kopplingar, säger Martin Ingvar.

Hjärnan fyller i själv

När vi läser gör vi det på två sätt samtidigt. Dels genom att läsa det som faktiskt står, dels genom att ana vilket ord som kommer sen. Vår erfarenhet ger hjärnan en ifyllnadseffekt. Du vet säkert vilket ord "h v dv rk" är. Eller vad som kommer efter "ägg och". Troligen bacon eller sill. Vi utesluter automatiskt ologiska alternativ, som "men" eller "telefon".

När vi lär oss läsa som barn är det ljudet som kommer först.

- Man ser bokstäverna, omkodar till ljud, bokstav för bokstav och ljudar sig fram till hela ordet, säger Merete Herrström, dyslexipedagog vid Malmö högskola.

- Utan insikten om att bokstäverna är språkljudssymboler går det inte att lära sig läsa. Då skulle man bara kunna läsa sånt man redan känner igen.

Hon undervisar vuxna studenter med dyslexi och använder då en metod att dela upp ord morfologiskt.

- Orden ska inte delas in i stavelser, utan i betydelsebärande delar plus ändelser: Tänk kuf-isk, inte ku-fisk. Eller flask-or-na, inte flas-kor-na.

Dyslexi ingen sjukdom

Många svenska dyslektiker har lättare att läsa engelska eftersom de böjda orden är kortare. "The girls" är lättare att läsa än flickorna.

Orsaken till dyslexi är oklar, men det verkar finnas en genetisk faktor.

- Det är absolut ingen sjukdom, men anlaget kan utvecklas under vissa förhållanden, säger Merete Herrström och understryker att läs- och skrivsvårigheter inte har med bristande begåvning att göra.

Övning ger som bekant färdighet. En normalläsare läser cirka 200 ord i minuten.

Att läsa en text tyst går ungefär dubbelt så fort som att uttala den högt.

- Men läser man för snabbt kan man tappa förståelsen. Frågan är hur man ska använda sin läsning. I en dikt är ju själva läsningen njutningen, säger Merete Herrström.

Så pratar våra hjärnceller med varandra

Eva Barkeman