Presidentvalet i USA 2012

Håller andan i superrysaren

avWolfgang Hansson

I natt går 10 delstater till val i USA – Mitt Romney siktar på storseger för att kunna bli presidentkandidat

1 av 2 | Foto: AFP
raggar röster Om Mitt Romney gör succé i natt pekar mycket på att han blir republikanernas presidentkandidat.

Supertisdagen är dagen då drömmar krossas eller går i uppfyllelse.

När tio delstater i natt röstar på en gång vill Mitt Romney täppa igen truten på tvivlarna och visa att han ska bli republikanernas presidentkandidat.

Men två nya fenomen gör att kampen lika gärna kan gå vidare.

Supertisdagen är den dag i den amerikanska valcirkusen som tilldrar sig överlägset störst intresse, bortsett från själva presidentvalsdagen.

Förklaringen är enkel. På supertisdagen röstar fler delstater i primärvalen än någon annan enskild valdag. I primärvalen fördelas de delegatröster som till slut avgör vem som blir respektive partis presidentkandidat.

I dag står en femtedel av delegatrösterna på spel.

I jämförelse med valet 2008 då 21 delstater höll primärval på supertisdagen är året tio delstater ovanligt få. Ändå är det den enskilt viktigaste valdagen.

Den som klarar av att vinna många delstater på en gång får en stark medvind och ett psykologiskt övertag som i bästa fall kan få konkurrenterna att knäcka ihop och hoppa av.

Favoriten

I år handlar allt om en sak. Ska Mitt Romney lyckas ta hem storslam och därmed sätta stopp för alla spekulationer om att någon annan kandidat ska kunna sno nomineringen framför näsan på honom?

Romney har länge varit favoriten som väldigt få brinner för. Hela valrörelsen har gått ut på att hitta någon annan och mer attraktiv kandidat. En efter en har nya republikanska kandidater gjort plötsliga framryckningar i opinionen i hopp om att just de varit frälsaren som kan slå Obama den 6 november. Bara för att snabbt slockna.

Fortfarande är det mycket av "vem som helst utom Romney"-stämning över valkampen. Supertisdagen ger Romney ett gyllene tillfälle att en gång för alla täppa igen truten på tvivlarna.

Han går in med färska och viktiga segrar i Michigan, Arizona och Washington.

Viktigaste delstaten

I kväll vinner han enligt opinionsmätningarna Massachusetts, Virginia, Vermont och Idaho.

I supertisdagens viktigaste delstat Ohio är det strid in på mållinjen mellan Romney och hans just nu främsta utmanare, den gammeldags konservative och superreligiöse Rick Santorum. Romney behöver vinna Ohio för att visa att han är rätt man att utmana Obama. Ingen republikansk kandidat har blivit president utan att vinna Ohio. Förutom de 63 delegatrösterna är det mycket symbolik som står på spel. Kan inte Romney slå Santorum i Ohio, hur ska han då kunna besegra Obama i november?

Det svåra med supertisdagen är att föra kampanj i så många delstater samtidigt. Förutom en Vasaloppsåkares kondition kräver det en väl utbyggd valorganisation i varje delstat. Folk som knackar dörr, delar ut valmaterial och ringer upp väljare på telefon för att övertyga dem om att rösta.

I nuläget har Mitt Romney den överlägset bästa organisationen och mesta pengarna.

Krokben

Bara att köpa en veckas TV-reklam i alla tio delstaterna kostar runt 35 miljoner kronor. Mycket pengar även för Romney.

Med normal supertisdag-logik borde Romney kunna knäcka sina motståndare med ett batteri av segrar i dag. Två nya faktorer sätter krokben för honom.

Tidigare tillämpade de flesta delstater principen vinnaren-tar-hem-allt. Inför årets primärval ändrades reglerna så att de flesta delstater numera fördelar delegatrösterna i proportion till valresultatet. Med andra ord tar det mycket längre tid att nå de 1 144 delegatröster som krävs för att ta hem nomineringen. Romney som inför supertisdagen leder överlägset har hittills bara skrapat ihop 203 delegater.

Även om han tar storslam i natt är det långt kvar till den magiska gränsen.

Traditionellt brukar de kandidater som efter supertisdagen betraktas som chanslösa kasta in handduken. Därtill nödda och tvungna av det enkla skälet att donationerna till deras kampanjer slutar strömma in.

Långdraget

I år finns det nya fenomenet super PAC:s. Det är organisationer som stöttar en eller flera kandidater men som inte är direkt knutna till dem. Efter en dom i Högsta domstolen är det i årets valrörelse fritt fram för dessa PAC:s att ta emot hur mycket pengar som helst. Både Romney, Gingrich och Santorum har extremt rika män som stöttar dem via PAC:s. Ron Paul har de överlägset mest hängivna anhängarna som fortsätter ge bidrag trots att han ännu inte vunnit en enda delstat.

Så även om Romney efter supertisdagen framstår som självklar presidentkandidat har de övriga tillräckligt med pengar för att hänga kvar i racet. Så länge de inte hoppar av och inte Romney samlat ihop 1 144 delegater, fortsätter kampen. Den kan mycket väl hålla på in i maj-juni.

Det enda som skulle kunna få dem på andra tankar är om republikanska partiet sätter press på dem att ge upp. Många ledande republikaner ogillar att processen drar ut på tiden. De är rädda att de fyra kandidaterna genom att fortsätta smutskasta varandra i själva verket spelar Obama i händerna.

ARTIKELN HANDLAR OM