5 saker Syrien kan lära av Colombias fred

avMartin Schori

1 av 3
Colombias president Juan Manuel Santos Calderon och Nya Zeelands premiärminister John Key med fredasvatalet mellan Colombia och FARC i säkerhetsrådet förra veckan.

Det är fred i Colombia – efter 52 års inbördeskrig.

Detta kan Syrien lära av Colombias fredsprocess.

Vapenvilan havererade – och den syriska regimen låter bomberna regna över Aleppo. Freden i Syrien ser ut att vara långt bort.

Samtidigt, på en annan kontinent, träffas företrädare för Farc-gerillan och regeringen för att skriva under ett historiskt fredsavtal, som sätter punkt för ett 52 år långt inbördeskrig i Colombia.

Kriget i Syrien och det i Colombia är väldigt olika, men fredsavtalet skickar en liten strimma av hopp till en värld som verkar oroligare än på länge.

Enligt experter och bedömare fanns det ett antal nycklar som gjorde freden i Colombia möjlig. Här är fyra av av dem:

1. Offren måste inkluderas i fredssamtalen

Kriget i Colombia tog livet av 200 000 människor. Det unika med fredsprocessen var att anhöriga och de som fallit offer för våld hade en central del i fredsprocessen. Runt 24 000 vittnen har gjort sina röster hörda. Att de stridande verkligen får höra och se vilken skada de orsakat var en av nycklarna till fred, enligt både experter och Colombias president.

2. ... och kvinnor

All forskning visar att kvinnors medverkan i fredsprocesser leder till bättre resultat, både för att uppnå fred och för att få den att kvartstå. Farc-gerillan krävde tidigt i processen ett genusfokus – och det var en viktig faktor för att uppnå fred.

3. Slut fred med den du kan – när du kan

Precis som i Syrien har många parter deltagit i kriget i Colombia: flera olika vänstergerillor, paramilitära grupper och regeringen. En av nycklarna var principen "slut fred med dem du kan, när du kan". Om varje enskild grupper börjar sluta fred med varandra, en i taget, minskas slagfältets komplexitet och den "stora freden" kommer närmare.

4. Ena sidan måste ha övertag

Inbördeskrig slutar ofta med att en part nedkämpar den andra. Så var inte fallet i Colombia och så ser det inte heller ut att bli i Syrien, speciellt inte eftersom stormakterna hela tiden pumpar in mer pengar och vapen i konflikten (även om det finns indikationer på att Ryssland och även Syrien verkar tro det).

Freden i Colombia kom efter att regeringen fått ett kraftigt övertag jäntemot Farc, men inte ett så pass stort övertag att en seger var nära. Då fanns ett incitament för att förhandla hos båda parter. Hade de varit mer likvärda hade kriget sannolikt pågått, då ingen skulle vilja chansa.

5. Tajming

Kriget i Colombia startade i en tid och på en kontinent som spirade av revolution. Vänstergerillor slogs mot högerregeringar och efter att revolutionerna och inbördeskrigen slutat tog flera av de forna gerillaledarna makten, bland annat i Venezuela, Uruguay och Nicaragua. Men vänstervinden, som gett Farc bränsle, har avtagit.

Det syriska upproret startade under den arabiska våren och drivs på av flera olika intressen: proxykriget mellan Iran och Saudiarabien, kriget mellan kurderna och Turkiet och spänningarna mellan USA och Ryssland. Skulle någon av dessa konflikter avta eller upphöra skulle tajmingen för en fred i Syrien bli bättre.

Detta ligger dock långt fram i tiden. Och så lång tid har nog inte Syrien, påpekar Anders Kompass, den före detta FN-diplomaten som jobbat under lång tid i Colombia.

– En sak Syrien kan lära sig av Colombia är: vänta inte i 52 år. För då finns det inget Syrien kvar, säger han till Aftonbladet.

ARTIKELN HANDLAR OM

Syrien

Colombia