Tänk på det här när skoldörrarna bommats igen

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
Tomt och öde i gymnasieskolorna – nu sker undervisningen på distans, en utmaning för många. Arkivbild.
Foto: Martina Holmberg/TT
Tomt och öde i gymnasieskolorna – nu sker undervisningen på distans, en utmaning för många. Arkivbild.

De igenbommade gymnasielokalerna ställer både eleverna och deras föräldrar inför nya utmaningar.

Hur lätt är det att studera hemma för dem som saknar internet eller har förkylda småsyskon som stör?

Och kan man fortsätta att träffa kompisar som vanligt?

– Om man vill fortsätta träffa kompisar som man har gjort innan på fritiden så är ju inte det något problem, så länge man är frisk, säger Anders Wallensten, biträdande statsepidemiolog.

– Det viktigaste är att man inte har tecken på förkylning och att man respekterar det och går hem om man börjar känna sig småsjuk.

Det som inte får hända är att ungdomar får helt nya vanor, bara för att gymnasiestudierna nu ska bedrivas hemifrån, understryker han.

– Vi vill ju inte att man börjar skapa nya vanor och träffas i stora gäng som ett substitut för att vara i skolan.

Föräldrarna får förmedla

Poängen med att stänga gymnasielokalerna är att färre människor samlas och att färre reser med kollektivtrafiken. Men undervisningen fortsätter.

– Det handlar ju om att man ska vara hemma och studera.

TT: Har du tips om hur man ska göra för att få barn och unga att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer?

– Ja, det är självklart inte lätt. Här får man tänka att det är föräldrarna som får förmedla budskapet från myndigheterna om man inte tror att de själva kommer att läsa dem.

Också Skolverket pekar på att föräldrarna har en viktig roll, till exempel genom att hålla en öppen dialog med skolan. Saknas internet eller möjligheterna till studiero hemma så är det viktigt att vara tydlig med det gentemot skolan, anser Roberth Olofsson, undervisningsråd på Skolverket.

– Som vårdnadshavare kan man hjälpa till genom att föra en öppen dialog med lärarna och skolan om förutsättningarna, säger han.

Det finns exempelvis skolor som nu överväger att ha jourlokaler öppna, dit enstaka elever kan komma, berättar han, men understryker att det i så fall måste utformas så att Folkhälsomyndighetens rekommendationer följs.

Sociala kontaktytor

En stödfunktion håller på att byggas upp på sajten skolahemma.se. I ett första läge har stöd till skolans huvudmän, rektorer och lärare prioriterats. Men på sikt kommer det även att finnas tips och stöd för elever och deras vårdnadshavare där, berättar Roberth Olofsson.

TT: Har ni reflekterat över att ungdomar kan må dåligt av att inte träffa andra människor lika mycket när de ska studera hemma?

– Social närvaro är viktig, att man känner att man inte är ensam, det är en lärdom från distansundervisningen. Det är viktigt att man skapar sociala kontaktytor, till exempel en klassrumschatt som läraren modererar, så att man får till den här sociala interaktionen. Det är viktigt att fortfarande ingå i ett skolsammanhang, säger Roberth Olofsson.

Förlängd termin?

Att hela gymnasieundervisningen med kort varsel läggs om skapar också många frågor om hur det blir med de nationella proven, som har stor inverkan på betygen. Under vårterminen ska 24 delprov genomföras i grundskolan och gymnasieskolan och bara fyra av dem är avklarade. Hur det blir med resterande 20 är fortfarande oklart. I den frågan pågår en dialog mellan Skolverket och regeringen.

– Skolverket kommer inom kort att kommunicera vad som gäller, säger Roberth Olofsson.

För elever som hittills har kämpat hårt för höga betyg med sikte på någon viss högskoleutbildning kan omställningen av gymnasieskolan bli en ny stressfaktor. Kommer det ens att bli studentfirande i juni?

Roberth Olofsson pekar på den nya förordning som möjliggör att terminen förlängs. Extraundervisning på helger är en annan väg som kan bli aktuell.

– Elever kanske behöver information från rektorer och lärare kring de här frågorna så att det blir lugnade, säger han.

Publicerad:

LÄS VIDARE