Kritiserade råd om apatiska dras inte in än

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
Socialstyrelsen kallar nu professionen och berörda myndigheter till ett möte om apatiska barn längre fram i vår. Arkivbild.
Foto: FREDRIK PERSSON/TT
Socialstyrelsen kallar nu professionen och berörda myndigheter till ett möte om apatiska barn längre fram i vår. Arkivbild.

Landets kliniker som vårdar apatiska barn får vänta på nya råd ett tag till. Socialstyrelsen kommer inte att fatta något beslut om att dra in sin kritiserade vägledning de närmaste månaderna.

Debatten om de apatiska barnen drog i gång på nytt efter ett reportage i tidningen Filter i höstas, där två tidigare flyktingbarn trädde fram och berättade om hur de blev tvingade av sina föräldrar att spela apatiska. Även vårdpersonal vittnade om misstänkt utbredd manipulation och simulering.

Läkare krävde att Socialstyrelsens sju år gamla vägledning om hur vården ska hantera apatiska barn skulle ses över, och myndigheten inledde en granskning.

Inom ramen för det arbetet konstaterade nyligen Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) att det inte finns något vetenskapligt underlag för diagnosen uppgivenhetssyndrom, som är den term som används för tillståndet, och inte heller för vilken behandling som fungerar.

Har fått kritik

Socialstyrelsen har dock inga planer på att dra tillbaka vägledningen just nu. I stället kallar myndigheten yrkesverksamma inom vården av apatiska barn samt berörda myndigheter, som SBU och Migrationsverket, till en workshop i maj.

– Där hoppas vi kunna lyfta behov av kunskap, knäckfrågor, best practice och goda exempel, säger Jonas Bergström, enhetschef på Socialstyrelsen.

Vägledningen har fått kritik bland annat för att den nämner uppehållstillstånd som en av flera läkande faktorer vid uppgivenhetssyndrom, och också slår fast att hypoteser om simulering och manipulation inte har kunnat beläggas. Men Jonas Bergström framhåller att den också innehåller råd om att exempelvis beakta personlighetsstörningen Münchhausen by proxy, vilket innebär att en förälder misshandlar sitt barn genom att medvetet framkalla sjukdomssymptom.

– Vi skriver också i vägledningen att man ska gå in och bedöma föräldrarnas samarbetsvilja med vården, säger han.

Hundratals barn har fått diagnosen uppgivenhetssyndrom sedan det första fallet dök upp i slutet av 1990-talet. Bara mellan 2014 och 2016 handlar det om 173 asylsökande barn. Hur många som vårdas i dag är oklart, några senare sammanställningar har inte gjorts.

"Har kontroll"

Målet med vårens workshop är att Socialstyrelsen ska få svar på vad myndigheten kan bidra med i fortsättningen, och att inblandade ska få en chans att utbyta erfarenheter.

TT: Kan det bli så efter mötet att ni beslutar att göra om vägledningen eller dra tillbaka den?

– Det skulle absolut kunna bli den typen av beslut efteråt. Där hoppas vi att professionen kan bidra. Några av delarna i vägledningen är ju helt klart föråldrade, men det förstår ju i allmänhet läsaren som är inne i området, säger Jonas Bergström.

Han hävdar att det inte är något problem att vägledningen ligger kvar i några månader till.

– Vi har i ett annat projekt besökt i princip samtliga barn- och ungdomspsykiatrimottagningar i landet och pratat med i princip alla som möter de här barnen. Vår bedömning är att de har god orientering i området och kontroll över situationen, säger Jonas Bergström.

I en granskning av SVT Nyheter framkommer dock att flera regioner efterlyser riktlinjer och nationellt stöd för hur man ska bemöta barn och familjer.

Publicerad:

LÄS VIDARE