Trafikverket varnar för dödlig tågklättring

Av: TT

Publicerad:
Att klättra upp på stillastående tåg är en livsfarlig lek, varnar Trafikverket. Arkivbild
Foto: Johan Nilsson / TT
Att klättra upp på stillastående tåg är en livsfarlig lek, varnar Trafikverket. Arkivbild

En pojke i 15-årsåldern avled sedan han fått ström i kroppen när han klättrade upp på ett stillastående tåg i Västerås. Trafikverket riktar nu en skarp varning.

– Man blir bestört. Gör inte det här, det får fruktansvärda konsekvenser, säger presschef Bengt Olsson.

Pojken och en jämnårig kamrat klättrade upp på ett tåg som stod parkerat på ett stickspår på tisdagskvällen. Där kom han i kontakt med elledningen och skadades svårt. Han avled senare på sjukhus, kamraten fick brännskador i handen och chockades svårt.

– Det är så onödigt, framförallt när det gäller en ung människas liv. Det är tragiskt, säger Bengt Olsson om dödsolyckan.

Kontaktledningarna som driver tågen innehåller dödlig ström på 16 000 volt, och att vara nära dem är förenat med livsfara.

– Den bränner av kroppsdelar eller gör att kroppen kokar. Man behöver inte ens röra dem, det räcker med att befinna sig en meter ifrån för att det ska ske en överledning. Man får allvarliga skador eller dör ganska omgående. Så är det, helt enkelt.

Fukt leder ström

Regn eller fukt i luften gör det hela ännu farligare, eftersom risken för överföring ökar. Under sådana förhållanden kan även avstånd på mer än en meter vara riskabla.

– Man ska inte vara där. Det är bara så.

Det är uteslutande ungdomar som är inblandade i den här typen av händelser. Olyckorna inträffar på kvällar på väg hem från en aktivitet eller fest och där omdömet inte alltid är med. Unga människor är mer riskbenägna, något man ser även i andra sammanhang, säger Olsson.

Liten effekt

– Det handlar om rent oförstånd. Vi har upplevt alltför många olyckor av den här typen genom åren, men tack och lov inträffar det inte så ofta numera. En olycka av den här typen har vi inte haft under hela 2019.

Trafikverket har historiskt satsat mycket på informationskampanjer på exempelvis skolor, men detta får liten effekt så länge den är allmänt hållen.

– Det måste vara mer riktat för att få effekt, till exempel om vi kan koppla flera fall till en plats.

Man ser också till att öka säkerheten genom fler staket, kameraövervakning och olika hinder vid bangårdar och järnvägsövergångar, och det arbetet pågår löpande. Insatserna sker främst i storstadsområden, där många rör sig. Problemen handlar inte bara om personer som klättrar på tåg, utan också de som går på spåren eller genar över dem.

– Men vi har haft färre personer i spår i år den här våren än tidigare. Om detta är en coronaeffekt är för tidigt att säga.

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN