Nyanlända flyr ifrån krisande kommunen: Sluta ge oss bidrag

Av: Helena Trus

Publicerad:
Uppdaterad:

FILIPSTAD. Migrationsverket har lämnat Värmland och de flesta asylsökande har skickats till andra delar av landet.

Iraniern Jalal Fazel Mehr, 66, är en av få som inte har lämnat Filipstad – och nu vill han att det ställs högre krav.

– Man ska inte få bidrag om man inte klarar av det svenska språket, säger han.

Det går inte att missa konungen av Filipstad, den stora älgen som ser ut över centrum. Värdshuset och hotellet Big Moose har precis slagit upp portarna efter att lokalerna ekat tomma. Under flera år drev den forne skivbolagsdirektören Bert Karlsson, vars bolag Jokarjo omsatte över 700 miljoner 2016, ett av sina asylboenden här.

Han är en i raden av affärsmän som startade boenden runt om i landet efter statens privatisering av flyktingmottagandet. I dag står det gamla lasarettet tomt, tidigare ett boende i Jokarjos regi som fick hård kritik för trasiga toaletter, högar av skräp och att människor tvingades bo i källaren.

Bengt Sjöberg är ordförande i församlingen Korskyrkan Filipstad-Hällefors och har länge varit engagerad i att hjälpa nyanlända.

– När det kom som flest människor hit tappade kommunen kontrollen, det kom busslaster hit som skulle till Berts boenden, säger Bengt Sjöberg.

Filipstads kommun, som hade 1 200 asylplatser som mest, fick plötsligt hundratals fler flyktingar att ta hand om.

1 av 2 | Foto: AFTONBLADET
Pastorn Bengt Sjögberg.

”Människor blir handelsvaror”

Filipstad blev en av flera glesbygdskommuner i Värmland, Västmanland och Dalarna där entreprenörer satte i system att köpa upp fastigheter under flyktingkrisen. Med hjälp av detta kunde storstadskommuner skicka socialt utsatta människor till mindre städer där det fanns bostäder när det statliga etableringsstödet på två år drogs in. Den så kallade sociala dumpningen gör att kommuner som Filipstad fått ta den ekonomiska smällen.

– Människor blir som handelsvaror, det är därför jag blir så förbannad. Det är både hemlösa och nyanlända som tvingas flytta om de inte vill bli av med sitt socialbidrag, säger den värmländske riksdagsledamoten Mikael Dahlqvist (S).

”Sluta ge oss bidrag”

Bert Karlsson har sedan länge lämnat Filipstad och hans bolag Jokarjo AB gör mångmiljonförluster sedan flyktingvågen avstannade under 2017. Migrationsverket lämnar i år Värmland helt och hållet när verksamheten ska centraliseras. Majoriteten av de asylsökande, runt 300 boendeplatser bara i år, har flyttats från Filipstad till andra delar av landet. Kvar är uppskattningsvis 29 personer som själva ordnat boende.

Några av dem som stannat är asylsökande iraniern Jalal Fazel Mehr, 66, med familj. De kom till Sverige 2017 och Jalal Fazel Mehr jobbar nu både för ABF och hemtjänsten samt är tennistränare. Han tycker att Migrationsverket borde ställa högre krav.

– De borde sluta ge bidrag om vi inte söker jobb, klarar av det svenska språket och har baskunskap om det svenska samhället, allt från att män och kvinnor är på samma nivå till hur det funkar i trafiken. Det bästa sättet att komma in i samhället är att människor ska vara aktiva och arbeta. Jag vill inte gå och tigga och be om pengar hos socialen. Det är lätt att fastna i att leva på bidrag och svårt att komma ur det. Bidrag hjälper inte, säger han.

1 av 3 | Foto: AFTONBLADET
Siavash Touski, 35, längst till vänster är asylsökande från Iran. Han har fått jobb på en pizzeria i stan. Han kom hit ensam för tre år sedan. ”Det är tungt. Men jag har fått jobb på en pizzeria, det är inte bra att bara sitta hemma och inte jobba”.

Bredvid Jalal Fazel Mehr sitter Sabera Janali, 45. Hon kommer hit till språkcaféet i Folkets hus i Filipstad varje tisdag. Det har gått fem år och sju månader sedan hon och hennes familj lämnade Afghanistan. Hon har inget arbete, men har haft en praktikplats, går på matlagningskurser, väver mattor och broderar.

– Jag vill ha ett jobb, jag kan laga mat. Jag kan städa, säger hon.

”Här skon klämmer mest”

Enligt SCB, Statistiska centralbyrån, är det i Filipstad och Säffle som befolkningen har minskat allra mest under 2019. Men Michael Björklund, statistikansvarig på kommunen, slår hål på bilden som har målats upp i media om att det främst är svenskfödda som flyr kommunen.

– Sedan årsskiftet är det i högre grad de nyanlända som lämnar än de svenska invånarna, säger han.

Det är en solig tisdagseftermiddag i Filipstad, men än så länge sitter Nils Ferlin ensam med sin höga cylinderhatt och benen i kors på bänken vid Stora Torget.

De tidigare asylboendena i stan ekar tomma. Enligt Torgeir Pettersen (S), politiskt engagerad i kommunen, är det fortfarande ett problem med entreprenörer som försöker köpa loss fastigheter för att hyra ut till socialtjänsten. Enligt kommunen finns det planer på att några av huskropparna ska rivas.

– Risken är att den sociala dumpningen fortsätter annars, säger Torgeir Pettersen. Men det är också privata aktörer som köper upp vanliga villor till billig penning som de sedan tar hutlösa månadspriser för att hyra ut till familjer som flyttats hit. Och den hyran måste socialtjänsten betala.

Det är här skon klämmer mest, säger Torgeir Pettersen som tidigare drev Mathjälpen som delade ut matkassar till utsatta familjer.

Torgeir Pettersen (S), politiskt aktiv i Filipstad. Han drev tidigare Mathjälpen då han delade ut matkassar till utsatta familjer. ”Hälsan sätter stop för mig att fortsätta driva det, och det fanns ingen som kunde ta över”.
Foto: AFTONBLADET
Torgeir Pettersen (S), politiskt aktiv i Filipstad. Han drev tidigare Mathjälpen då han delade ut matkassar till utsatta familjer. ”Hälsan sätter stop för mig att fortsätta driva det, och det fanns ingen som kunde ta över”.

Töms på asylsökande

Kommunen har själva larmat om att migrationen gjort den ekonomiska situationen övermäktig. Samtidigt står de inför stora utmaningar nu när Migrationsverket flyttat på asylsökande till andra delar av landet. Skolor, som byggde ut sin verksamhet för att ge plats åt nyinflyttade barn, står nu med tomma platser.

Det finns därför förslag om att lägga ner två glesbygdsskolor samt stänga en högstadieskola i Lesjöfors.

– Högstadiet där har halva klasser när de asylsökande barnen inte längre bor kvar, säger pastorn Bengt Sjöberg.


LÄS FLER ARTIKLAR I GRANSKNINGEN

Aftonbladets chefredaktör: Därför granskar vi Sveriges kriskommuner
Svenska småstaden används som skräckexempel utomlands
Carina, 44: Jag vet inte hur jag ska få ihop det
Motala sänker värmen hos de gamla för att spara pengar
Kommunalrådet: De äldre kan ha filtar
Lena Mellin: Kommunerna krisar – det är på blodigt allvar
Bjurholms kommunchef om ekonomin: Miserabel
”Jag har lust att anmäla kommunen till Lyxfällan”


Publicerad:

LÄS VIDARE