Efter nazistgranskningen – regeringen ser över terrorlagen

NYHETER

Nazister från Nordiska motståndsrörelsen, NMR, dömdes för bombdådet i Göteborg, men åtalades aldrig för terrorbrott.

Efter Aftonbladet/SvD:s granskning av fallet ska nu regeringen se över terrorlagen och hur begreppet ”befolkningsgrupp” ska tolkas.

Foto: Björn Lindahl
Justitieminister Morgan Johansson.

I vintras skakades Göteborg av explosioner i form av hemmagjorda bomber. Måltavlan var flyktingboenden och vänsterkaféet Syndikalistiskt Forum. Tre nazister, alla medlemmar i NMR, dömdes till fängelse. Två av dem – Viktor Melin, 23, och Anton Thulin, 20 – hade innan dådet fått militärträning i Ryssland.

Aftonbladet/SvD:s granskning av fallet har väckt nytt liv i diskussionen om varför männen inte åtalades för terrorbrott. Enligt åklagaren Mats Ljungqvist uppfyllde inte dåden kriterierna i terrorlagstiftningen.

Enligt lagen ska terrorbrott ”injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller en befolkningsgrupp”. Åklagaren bedömde bland annat att flyktingförläggningar och flyktingar inte kan betraktas som befolkningsgrupp.

”Uppenbart att det finns en oklarhet”

Nu vill justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) att lagen ses över.

– Det är uppenbart att det finns en oklarhet i hur begreppet folkgrupp ska bedömas. Det är otillfredsställande, säger Morgan Johansson.

Det finns en pågående utredning som ser över hela terrorlagstiftningen. Efter SvD/Aftonbladets granskning kommer nu Morgan Johansson ge utredaren Maria Kelt i uppdrag att särskilt titta på hur begreppet ”befolkningsgrupp” ska tolkas i form av ett tilläggsdirektiv.

– Åklagaren gjorde bedömningen att dessa brott inte föll inom terrorlagen och jag kan inte överpröva det. Men jag öppnar upp för att vi i en framtida lagstiftning ska kunna göra den tolkningen, beroende på vad utredaren nu kommer fram till, säger Johansson.

Johansson: Skäl att skynda på utredning

Utredningen ska vara klar senast i januari 2019. Men Morgan Johansson anser att det finns skäl att skynda på. Han hoppas att utredaren ska kunna lämna ett delbetänkande tidigare än så.

Terrorforskaren Magnus Ranstorp har de senaste åren riktat skarp kritik mot att terrorlagstiftningen i Sverige är alldeles för svår att tillämpa. Han tycker det är bra att tolkningen av folkgrupp ses över.

– Det är positivt. Att förtydliga tolkningen av begreppet är ett litet steg i rätt riktning, säger Ranstorp.

Att terrorlagen ses över och att regelverket skärpts först på senare tid är ett riktigt underbetyg för Sverige, menar Ranstorp. Norge har fler fällande domar och fler terrorister har kunnat lagföras.

– Sverige är en sengångare i de här sammanhangen. Det gäller både förra och nuvarande regeringen. Frågan är varför det tagit så lång tid att vilja justera detta, säger Ranstorp.

En annan utredning kring terrorlagen blev klar i förra veckan. Där föreslås bland annat att dataintrång ska kunna betraktas som terrorbrott. Samt att skaffa sig kunskap om exempelvis bombtillverkning på egen hand ska kunna kriminaliseras.

”Måste bevisa motiv och avsikt”

Förutom att nazisten Viktor Melin militärtränat i Ryssland hade han även en pärm med information om vapen och anteckningar om sprängmedel. Han hade också frågat personer i sin närhet om hemmagjorda bomber, enligt förundersökningen.

– Det är exempel på handlingar som skulle kunna falla under kriminaliseringen av självstudier, säger utredaren Lars Werkström, rättschef vid Åklagarmyndigheten.

Han tillägger också att man också måste bevisa motiv och avsikt med brottet.

Inrikesminister Morgan Johansson ser oroligt på det våldskapital som svenska nazister och Nordiska motståndsrörelsen visar upp. I SvD:s granskning har 58 av de 84 granskade nazisterna fällts för brott. Det handlade om både dråp, misshandel och våldsamt upplopp.

– Det är oerhört viktigt att Säkerhetspolisen och den vanliga polisen följer upp de här individerna och har koll på dem. Det är uppenbart att de kan begå allvarliga våldsbrott, säger Johansson.

Regeringen har bjudit in oppositionspartierna för samtal om hur nazistiska och andra antidemokratiska strömningar ska kunna motverkas. Sverigedemokraterna är inte inbjudna.

FAKTA

Om terrorlagen

Det finns tre kriterier för att uppnå EU:s och Sveriges definition av terroristbrott. Det är handlingar som allvarligt kan skada en stat eller mellanstatlig organisation om de syftar till att:

  1. Injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp.

  2. Tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd.

  3. Destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer, enligt Säkerhetspolisen och Svensk författningsförsamling.

LÄS OCKSÅ:
UNIK databas: Identiteterna på 80-tal svenska nazister
”Det är inte skinheads, det är fullblodsnazister”
Säpo: ”Nazister som hotar rikets säkerhet ökar”
Hyllade brandbomb – blev brandman