Mali bedöms vara det nya Afghanistan

Av: 

TT

Publicerad:
Franska soldater som ingår i styrkan Barkhane i Mali. Arkivbild.
Foto: Christophe Petit Tesson/AP/TT
Franska soldater som ingår i styrkan Barkhane i Mali. Arkivbild.

NYHETER

Det var nästan bara en tidsfråga innan även svenska soldater drabbas av det eskalerande våldet i Mali.

– Chockerande, men inte förvånande. De internationella insatserna har i stort sett misslyckats med att förbättra säkerhetsläget, säger Jesper Bjarnesen på Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala, till TT.

Det är ännu inte fastställt vilken grupp som låg bakom vägbomben som exploderade under onsdagskvällen och ledde till att tre svenska soldater skadades lindrigt.

Trots att de flesta stridande parter i Mali har kopplingar till terrorgrupperna al-Qaida och IS så är våldet inte ideologiskt, säger Jasper Bjarnesen, antropolog och forskare.

– Ibland säger de att syftet är att bilda något slags kalifat, men ser man på deras agerande så handlar det snarare om att destabilisera regionen för att få tillgång till naturresurser.

Våldet sprider sig

Sahel, arabiska för "Saharas gräns" består av länderna strax söder om den väldiga öknen. Mali har blivit mittpunkten för regionens väpnade grupperingar, men våldet har spridit sig över gränszonen.

– Man har jagat ut nationella säkerhetsstyrkor i främst norra Mali, Burkina Faso och västra Niger. Där kan de väpnade grupperna handla illegalt med naturresurser och transportera vapen i en kriminell handelskorridor, säger Jesper Bjarnesen.

Civilbefolkningen i det redan fattiga området lider som alltid mest av våldet. Vissa lokalsamhällen har börjat beväpna sig för att försvara sig, vilket har lett till att olika grannskap börjat strida mot varandra.

– Man misstänker varandra för att ha kopplingar till de olika islamistgrupperna. Så de internationella insatserna är i ett otroligt svårt läge, säger Jesper Bjarnesen.

– Vissa säger att Sahel är det nya Afghanistan. Det är väldigt svårt att se slutet på den här konflikten.

Franska styrkor impopulära

Militärkuppen i augusti 2020 föranleddes av civilbefolkningens protester. Man var missnöjd över korruptionen och de militära insatsernas bristande resultat.

– Det har funnits massiv kritik mot Frankrikes agerande i Mali. Civilsamhället krävde presidentens avgång eftersom han inte lyckats koordinera de internationella insatserna, som i mångas ögon har försämrat läget och skapat mer oro, säger Bjarnesen.

Den franska operationen Barkhane, som de tre skadade svenska soldaterna ingick i via Task Force Takuba är mindre populär än den FN-ledda Minusma-insatsen.

– Uppfattningen är att Frankrike satsar för mycket på de militära insatserna, att identifiera och få bort ledarna för de olika jihadistgrupperna. FN-missionen är mer inriktad på dialog och diplomati vid sidan av det militära, säger Bjarnesen.

Hopp inför valet

När Mali går till val nästa år som följd av kuppen 2020 finns det stor risk att landet fortsätter i samma gamla mönster – löften om förändring som aldrig blir av och en uppretad befolkning som lägger grunden till en ny militärkupp.

– Det kommer nog inte bli någon revolutionerande förändring, det är fortfarande samma politiska elit som i olika konstellationer sitter kvar vid makten. Men man kan hoppas på politiska reformer som leder till mer effektiva insatser mot jihadistgrupperna. Även om det ser väldigt illa ut just nu kan det inge hopp om någon slags förändring, säger Bjarnesen.

Publicerad: