Upprop mot rasism på Sveriges Radio: ”Få svarta”

Av: Joachim Kerpner

Publicerad:
Uppdaterad:

39 nuvarande och före detta journalister på Sveriges Radio går ut i ett upprop mot rasism på företaget.

Mona Ismail Jama på Radio Swedens somaliska redaktion säger:

– Kollegor kommer in ibland utan att presentera sig och frågar om vi känner någon som säljer vapen.

Uppropet tar avstamp i Black lives matter-protesterna, som enligt de fyra initiativtagarna Palmira Koukkari Mbenga, Maya Abdullah, Mona Ismail Jama och Freshta Dost har blottat allvarliga problem på Sveriges Radio.

”Sveriges Radio speglar inte hela Sverige, varken bland anställda eller i innehållet. Det finns försvinnande få svarta anställda på företaget och även andra grupper med stora diasporor i Sverige är gravt underrepresenterade.”

Uppropet är tolv sidor långt. Det slår bland annat fast att minoriteter slentrianmässigt framställs som offer eller förövare i reportage och nyhetsinslag, att vita redaktioner missbedömer magnituden av olika samhällsfrågor och att nästan alla chefer är vita, som i sin tur anställer vita medarbetare, även om de ibland är underkvalificerade.

Freshta Dost.
Foto: Privat
Freshta Dost.

Freshta Dost, som arbetar på P3 Nyheter i Göteborg, har ofta känt sig exotifierad, exkluderad och osynliggjord.

– En för mig okänd kollega från Stockholm ringde när jag var ny på SR och frågade om jag kunde läsa in en prata där jag skulle låta som en bulgarisk tiggare. Det var viktigt att brytningen hördes. För mig var det en väldigt konstig fråga, jag vet inte hur en person från Bulgarien bryter, säger hon.

Freshta har också blivit ombedd att gestalta en IS-sympatisör, och känner flera manliga kollegor på Sveriges Radio som ombetts att spela kriminella killar.

– Det finns mönster i våra berättelser som vittnar om strukturerna och kulturen inom Sveriges Radio, säger Freshta Dost.

Foto: Privat
Mona Ismail Jama.

Mona Ismail Jama på Radio Sweden Somali är kritisk till många av SR:s program.

– Verklighetsbeskrivningen är väldigt skev. Det är bara att gå in på en redaktion så ser du vilka som jobbar där. Journalister ska vara objektiva, men de har var sin ryggsäck också. Om man har ett visst antal ryggsäckar från Södermalm, då representerar det inte samhället.

Hon berättar om när en vit kollega kom in på hennes redaktion utan att presentera sig och frågade om de kände någon som sålde vapen.

– Det är två saker jag reagerar på. Man kommer in på redaktionen på ett respektlöst sätt, utan att presentera sig. Så tror jag inte man hade betett sig om man kommit in på en etniskt svensk redaktion. För det andra tror man att alla somalier vet var man köper vapen.

Vid ett annat tillfälle, på P4, sade en chef till Mona att ”du har valt den svenska vägen”.

– Jag frågade vad han menade. Han sade att ”du har säkert vänner som jobbar på ICA, så du har valt den svenska vägen”. Det är de låga förväntningarnas rasism, det är rasism mot den somaliska majoriteten som han uttrycker där.

Foto: Mattias Alm/Sveriges Radio
Palmira Koukkari Mbenga.

Palmira Koukkari Mbenga på P3 Nyheter och de andra som skrivit under uppropet kräver nu fler anställda från minoritetsgrupper.

– Vi vill att minst 25 procent av de anställda ska ha utländsk bakgrund, och att 15 procent ska ha utomeuropeisk bakgrund. Det ska gälla även i chefspositioner.

Rasismen inom SR drabbar inte bara de anställda, utan lika mycket lyssnarna, enligt henne.

– När det händer något i ett land som har en stor diaspora i Sverige är det väldigt lätt att det bara ses som en utrikesnyhet. Man tänker inte på att det finns många människor här i Sverige som är berörda av det också.

Foto: Sveriges Radio
Maya Abdullah.

Maya Abdullah, på Sveriges Radios Eko-redaktion, håller med:

– Det finns ett dagligt motstånd när vi pratar om journalistik, vilka perspektiv vi ska lyfta. Vi behöver pitcha tre gånger så mycket som andra kollegor för att ett ämne ska komma med i nyhetssändningen.

Sveriges Radios vd Cilla Benkö säger att hon blev bekymrad när hon läste uppropet, men tillägger sedan:

– När vi kollar fakta som finns i det här underlaget som handlar om publicistik och rekryteringar då hittar vi saker som inte finns med eller saker som faktiskt inte är korrekta. Sen är det ju så att känslorna är korrekta, dem kan vi inta ta ifrån de här medarbetarna, säger Benkö till SR.

Maya Abdullah är kritisk mot hennes uttalande:

– Vår VD anklagar oss för faktafel men har inte kunnat peka på ett enda hittills. Det är beklämmande att högsta ledningen avfärdar ett sakligt och genomarbetat upprop och viftar bort nästan 40 medarbetares vittnesmål. Det i sig är ett bevis på de diskriminerande och rasistiska strukturerna i företaget.

Lena K Samuelsson, chefredaktör på Aftonbladet, säger:

– Det är bara att konstatera att alla stora mediehus, även Aftonbladet, är dåliga på att spegla den mångfald som i dag utgör Sverige. Vi rekryterar främst från journalistutbildningarna så redan där uppstår en begränsning. Eftersom redaktionerna ser ut som de gör påverkar det säkert vilka som aktivt söker sig till oss. Det innebär att vi också behöver bli bättre på att leta efter kompetenser som inte nödvändigtvis alltid söker sig hit.

Publicerad: