Begravning via webben– här för att stanna

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 2 | Foto: ADAM IHSE / TT
Ammi Valfridssons far var en mycket social person.

– Min pappa var en oerhört social person. Det hade varit konstigt med en begravning som inte alla vännerna kunnat följa, säger Ammi Valfridsson.

När hennes pappa Calle Skoogh skulle begravas i mitten av april nappade familjen direkt på att livesända begravningen.

Calle Skoogh dog i början av april efter en stroke, 85 år gammal. Ammi Valfridsson skrattar lite då hon berättar om sin sociala och utåtriktade pappa.

– Vår pappa höll sig alltid framme, han uttalade sig till exempel i tidningar, och hade till och med en liten roll i en film. Han hade så väldigt många vänner. Han jublar nog i sin himmel nu, när också TT ringer och vill höra om hans begravning, säger hon kärleksfullt.

Calle Skoogh bodde i Gislaved, och var aktiv i samhället och föreningslivet.

– Det skulle nog komma minst 150 personer på hans begravning om det hade varit som vanligt.

Fast det är ju inte som vanligt nu. Det råder begränsningar på 50 personer för sammankomster, och någon vanlig, stor och välbesökt begravning var inte att tänka på.

Men det hade blivit konstigt att ta farväl av en sådan person som Calle Skoogh om bara den allra närmaste kretsen fått delta, tyckte familjen.

– När begravningsbyrån föreslog livesändning så nappade vi direkt.

Under själva akten var de 22 närmaste personerna med i kyrkan, alla de andra kunde se begravningen på nätet i direktsändning.

– Begravningsbyrån filmade med mobiltelefon, och som jag förstått det var kvaliteten bra. Men jag tror att det här är framtiden. Det kommer nog att finnas inspelningsutrustning i kyrkor och samlingslokaler framöver.

Bara för anmälda

Bara de som anmält sig kunde titta, så begravningen var inte för alla på nätet. Det var viktigt, särskilt för äldre släktingar, tycker Ammi Valfridsson.

Hon berättar att de pratade i förväg med de äldre släktingarna, och såg till att de hade hjälp med tekniken, och också hade sällskap då begravningsceremonin direktsändes. De satt tillsammans med sina barn, berättar hon.

– De tyckte att det kändes bra att få delta, även om det var så här. De hade inte kunna vara med annars, några är över 90 år.

Just att de inte satt ensamma och tittade var viktigt, tyckte Ammi Valfridsson.

– Det är ju att dela sorgen som begravningar är till för. Det skulle kännas oerhört tragiskt att sitta ensam, tror jag.

Hon själv deltog i kyrkan, och då tänkte hon inte på att det hela sändes ut. Nu har inspelningen sparats, och de har fått den av begravningsbyrån. Fast hon har inte tittat på den ännu.

Minneshögtid senare

– Nej, jag vet inte hur jag skulle reagera. Men vi tänker ha en minneshögtid senare när coronapandemin är över, och då ska vi spela upp den för dem som vill. Begravningar börjar ju i moll, men sedan brukar det bli väldigt trevligt när man sitter tillsammans och minns. Pappa älskade stora fester.

Hon tycker att begravningen blev fin. Hennes pappa hade berättat hur han ville ha det, och barnbarnen sjöng och spelade musik som han hade valt.

Det var till och med lite bra att bara de närmaste var med i kyrkan. På så vis fick de ha sin sorg för sig själva.

– Jag tror att det här är bra även om begränsningarna på grund av coronapandemin inte finns kvar. Det är många som är på avstånd och inte kan delta även annars, säger Ammi Valfridsson.

Ulf Lernéus, vd på Sveriges begravningsbyråers förbund, berättar att de ordnade livestreaming-lösningen snabbt då begränsningarna på grund av pandemin infördes.

– Vi såg att människor dröjde med att beställa begravningar. Då tog vi fram den här på bara fyra dagar, säger han.

Pandemin gör också att ceremonierna förändras, för att kunna spara den stora sammankomsten till senare.

– Det vanliga är att man har begravning först, och urnsättning senare. Men många vänder på det nu, säger Ulf Lérneus.

Publicerad: