Unikt rättsfall om misstänkt folkmord

avTT

Publicerad:
Uppdaterad:
Foto: Mahmud Hossain Opu/AP/TT
Flyktingbarn från folkgruppen rohingyer, i ett läger i Bangladesh. Arkivbild.

Den en gång så hyllade fredspristagaren Aung San Suu Kyi försvarar sitt Myanmar inför Internationella domstolen, mot anklagelser om brott mot FN:s konvention mot folkmord.

– En tragisk utveckling att hon hamnar där, säger Myanmarkännaren Jesper Bengtsson.

– Många har ju länge betraktat militären som huvudansvariga för detta, det hade varit rimligt om de fått stå till svars, säger Jesper Bengtsson, som skrivit en biografi om Suu Kyi.

Samtidigt har Aung San Suu Kyi själv valt att resa till Nederländerna och gjort uttalanden som visar att hon står bakom grunderna i den politik som förs gentemot rohingya, resonerar Bengtsson.

Den nuvarande regeringschefen, statskanslern Aung San Suu Kyi, satt 15 år i husarrest och sågs i många år som en beundransvärd frihetskämpe. Efter att hon släpptes 2011 har Myanmar (Burma) för första gången hållit val och hon har fått politiskt inflytande. Men hon har också fått ett alltmer svärtat rykte. Detta eftersom hon inte anses ha reagerat på just militärens hårda behandling av den muslimska folkgruppen samt avfärdat omvärldens kritik om folkmord på rohingyerna.

Etnisk rensning

– Många i den gamla demokratirörelsen hoppades länge att hon skulle göra några markeringar som visade att hon inte stod bakom allt som skedde. Men de har inte kommit, konstaterar Bengtsson.

Konflikten mellan den buddhistiska majoriteten i Myanmar och muslimer har pågått i årtionden. Den senaste vågen av övergrepp inleddes 2017 då militären genomförde en offensiv i delstaten Rakhine. Över 700 000 rohingyer flydde över gränsen till Bangladesh och fasansfulla historier om massavrättningar, gruppvåldtäkter och brända byar blev kända för omvärlden.

FN kallade våldet för ett skolboksexempel på etnisk rensning och människorättsorganisationen Amnesty International har slagit fast att folkgruppen utsatts för systematiska övergrepp och misshandel.

Myanmars militär å sin sida har hävdat att man genomfört insatser mot "extremterrorister" och lagt skulden på gerillagrupper som bland annat attackerat polisposteringar och militärbaser.

Och Aung San Suu Kyi har förblivit passiv.

Hindra fler övergrepp

Det unika rättsfallet har tagits till FN-organet Internationella domstolen (ICJ) av det västafrikanska landet Gambia, vars majoritetsbefolkning är muslimsk. Landets justitieminister Abubacarr Tambadou har tidigare varit åklagare vid FN:s särskilda krigsbrottsdomstol för folkmordet i Rwanda.

I Gambias anmälan yrkas att ICJ slår fast att Myanmar brutit mot folkmordskonventionen från 1948, samt att åtgärder vidtas för att säkerställa att liknande övergrepp aldrig äger rum igen, enligt ICJ-dokument. Man ställer även krav på ansvarsutkrävande samt gottgörande gentemot folkgruppen. Gambia vill också att ICJ beordrar Myanmar att inför särskilda skyddsåtgärder för rohingya under den tid rättsförhandlingarna pågår, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Myanmar har tidigare hävdat att landets egna undersökningskomittéer är tillräckliga för att utreda vad som skett.

– Många har trott att strategin från hennes (Suu Kyis) sida har varit att inte stöta sig med militären och ändå försöka förändra landet. Men det har inte hänt något, säger Bengtsson.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM