Nyheter

Kvitto på kunskap kan gynna invandrade kvinnor

Av: 

TT

Redan i dag finns det möjligheter för komvuxelever att få sina kunskaper validerade, men det sker i mycket begränsad omfattning. Regeringen vill att det ska bli ändring på det. Arkivbild
Redan i dag finns det möjligheter för komvuxelever att få sina kunskaper validerade, men det sker i mycket begränsad omfattning. Regeringen vill att det ska bli ändring på det. Arkivbild

NYHETER

Alla blivande komvuxelever ska få möjlighet att visa sina förkunskaper, i de fall det saknas betyg eller intyg.

Syftet är att eleverna ska komma ut på arbetsmarknaden snabbare.

Redan i dag finns det möjligheter för komvuxelever att få sina kunskaper validerade, men det sker i mycket begränsad omfattning. Regeringen vill att det ska bli ändring på det. I en lagrådsremiss föreslås att kommunerna ska bli skyldiga att erbjuda en kartläggning och ett erkännande av det kunnande en blivande elev har med sig. Inte minst berörs utrikes födda personer med utbildning och yrkeserfarenhet från hemlandet.

– Problemet är att det har varit för litet intresse för validering och därför går vi fram med en skärpning, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) och fortsätter:

– Jag tror att man har uppfattat det som krångligt att göra en validering och att man tagit det säkra före det osäkra och sagt ”det är lika bra att den här personen läser den här kursen så vi vet att den får kunskaperna”.

Invandrade kvinnor

Cirka 243 000 personer läste på gymnasial nivå på komvux år 2020. En majoritet av dem var kvinnor (61 procent) och nära hälften var födda utomlands (46 procent).

– Validering är ett sätt att få en snabbare väg till arbetsmarknaden för många utrikes födda kvinnor, konstaterar Anna Ekström.

Eftersom vård och omsorg är den vanligaste yrkesinriktningen på komvux skulle validering därmed kunna bidra till att biträden och undersköterskor snabbare kommer ut i jobb.

Miljarder i skillnad

Regeringen avsätter 60 miljoner kronor till kommunerna för att de ska klara valideringsuppdraget. Men även om själva valideringen kostar att genomföra är den en samhällsekonomisk plusaffär, enligt Anna Ekström.

– I det plusset ska man ta med den besparing enskilda individer gör, när de kan gå snabbare genom utbildningssystemet och fortare komma ut på arbetsmarknaden.

Enligt Valideringsdelegationens beräkningar skulle samhället kunna spara 3,2 miljarder kronor per årskull nya komvuxelever, när en del av dessa snabbare kommer ut och arbetar och betalar skatt.

Beräkningen baseras på att en fjärdedel av alla komvuxelever över 25 år kan bli aktuella för validering, och att de validerades studietid kan kortas med 30 procent.

ANNONS

SISTA CHANSEN: Upp till 25 % på solskydd för alla hudtyper hos MEDS

Extern länk från MEDS

Beställ här

Publisert: