Efter upploppen: Frankrike drar in skattehöjning på bränsle

133 skadade i Paris under helgen

1 av 26 | Foto: GEOFFROY VAN DER HASSELT / AFP
NYHETER

Premiärministern Edouard Philippe meddelar att den planerade höjningen av bränslepriserna skjuts upp i sex månader, skriver AP.

Regeringen går med på krav från proteströrelsen Gula västarna för att stoppa fortsatt blodiga protester.

Fyra personer har dött i de urartade protesterna i Frankrike, uppger polis för BBC. Det senaste fallet var en 80-årig kvinna som fick en tårgasbehållare in genom fönstret under lördagens demonstrationer i Marseille.

Under helgen klottrades Triumfbågen ned med slagord som ”Avgå Macron” och Champs-Élysées fylldes med tårgas. 133 personer, varav 23 poliser, skadades och uppemot 400 personer omhändertogs i Paris.

Gnistan till protesterna var en planerad skattehöjning på bensin och diesel som skulle träda i kraft första januari. Premiärminister Edouard Philippe har på tisdagen suttit ned med företrädare från proteströrelsen Gula västarna och gått med på skjuta upp höjningen av bränsleskatterna i sex månader.

Regeringen vidtar också andra åtgärder för att få slut på de två veckor långa protesterna runt om i landet, skriver Reuters.

I förmiddags uppgav källor för AFP att premiärminister Edouard Philippe väntades meddela att införandet av höjd skatt på bensin och diesel som var planerat till januari – och som var gnistan till protesterna – kommer att ställas in. Ytterligare åtgärder väntas för att lugna ner det kaotiska läget.

Att skatterna stoppas bekräftas av premiärministern, skriver AP.

The Guardians korrespondent John Lichfield skriver att han bott i Frankrike i 22 år men aldrig upplevt sådant blint hat mot såväl polis som republiken som på gatorna i Paris i lördags. Situationen liknade inbördeskrig, skriver han.

Macrons popularitetssiffror dalar

Samtidigt kommer siffror som visar att Emmanuel Macron är vida impopulär i Frankrike för närvarande.

Presidentens popularitetssiffror är nere på 23 procent enligt en ny undersökning, sex procent lägre än månaden innan. Det är i nivå med vad föregångaren Francois Hollande uppmätte i slutet av 2013, då han ansågs vara den mest impopuläre ledaren i modern fransk historia, skriver Reuters.

– Sedan Macron tillträdde har han varit väldigt ifrågasatt. Han har genomfört väldigt många reformer i hög takt och inte varit beredd att slå ned på takten. Sedan är det en annan sak att kommunicera de här reformerna och det är där han brister i politisk erfarenhet. Han framstår som väldigt distanserad, säger Carina Gunnarson, som är docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet samt forskare vid FOI.

”Oroväckande utveckling”

Även om Macron rör sig förhållandevis mycket ute bland folk så uppfattas han alltjämt som en representant för den politiska eliten, säger statsvetaren.

– Utvecklingen är oroväckande. Han har en god intention, men helgens upplopp visar på en klyfta mellan politisk elit och vanligt folk, säger Carina Gunnarson.

ARTIKELN HANDLAR OM