Grekland och EU på kollisionskurs

NYHETER

Vem blinkar först i detta chicken race?

Foto: VRÅLAR UT SIN ILSKA En anställd på finansministeriet i Grekland sparkade mot en polisman när grekerna återigen protesterade mot regeringens nedskärningar i förra veckan. Besparingarna görs för att landet ska möta lånekraven av euroländerna i Europa.

EU och Grekland är som två fartyg på kollisionskurs.

Någon måste väja för att den totala katastrofen ska kunna undvikas.

Frågan alla ställer sig nu är vem som blinkar först i detta chicken race.

Grekland presterar ständigt sämre än vad övriga EU kräver. Bara dagar och veckor innan nästa utbetalning av stödlån måste göras erkänner Grekland att landets budgetunderskott blir en procent högre än man tidigare lovat, 8,5 procent istället för 7,6. Trots alla åtgärder.

Världens börser började genast rasa.

Samma mönster har upprepats hela tiden sedan eurokrisen inleddes.

EU ställer krav på besparingar och reformer av den grekiska ekonomin för att landets ska bli konkurrenskraftigt och framöver kunna betala tillbaka sina skulder.

Motarbetas

Men Greklands premiärminister Giorgos Papandreou har trots stora ansträngningar haft svårt att leverera. Att försämra pensioner, sparka statsanställda och höja skatter är inga populära åtgärder hos det grekiska folket. Dessutom motarbetas allt han gör av den politiska oppositionen. Här finns ingen vilja att samarbeta i en stund av nationell kris.

Så det blir hela tiden lite för lite av besparingar och reformer och lite för sent.

Den så kallade trojkans - EU-kommissionen, Europeiska Centralbanken och Internationella Valutafonden - förhandlare har flera gånger brådstörtat lämnat Grekland i vredesmod över landets oförmåga att samla sig till de nödvändiga besluten.

Just nu pågår ett avancerat spel där trojkan som påtryckning hotar hålla inne med nästa utbetalning av Greklands stödlån, 80 miljarder kronor.

Ingen lön

Grekerna svarar med att säga att statskassan blir helt tom om mindre än två veckor om de inte får pengarna. Då får statsanställda ingen lön. Resultatet skulle bli en okontrollerad och kaotisk konkurs. Vilket Grekland vet är vad EU fruktar mer än allting annat.

Därför är grekerna övertygade om att de kan komma undan med att inte uppfylla alla löften om besparingar och ändå få sina pengar.

Förmodligen har de rätt. EU kommer att blinka först och betala ut pengarna trots att Grekland inte uppfyllt kraven fullt ut. Allt annat skulle utlösa okontrollerat kaos på de finansiella marknaderna och folkliga massprotester i Grekland.

Halveras

EU kommer att dra ut på sitt ja till utbetalningen så länge det går men till slut kommer pengarna. Kanske får grekerna till och med några miljarder extra för att undvika bankrutt. I dag hålls ännu ett av alla extrainsatta krismöten när eurogruppens finansministrar möts i Luxemburg.

Vad den här cirkusen som pågått vecka efter vecka visar är att Grekland aldrig kommer att klara av att betala tillbaka sina skulder. Inte utan en kraftig nedskrivning av beloppen. Experter talar om att de grekiska skulderna måste halveras.

Stödlånens egentliga roll i nuläget är att skjuta fram konkursen tills en ordnad nedskrivning kan ske så att inte det europeiska banksystemet kollapsar och flera länder dras med i fallet.

Framförallt franska men också tyska banker har lånat ut stora summor till Grekland. Förmodligen måste både Tyskland och Frankrike gå in med pengar och stötta bankerna så att de inte går omkull. Samma sak måste ske i Grekland.

Problemet är att hela denna process går mycket långsamt.

Marknaden vill snabbt ha besked om vad som gäller. Annars fortsätter berg- och dalbanan på världens börser.

Men med 27 länder och politiker med motstridiga intressen tar det tid. Ingen vill sitta där med en större del av notan än nödvändigt.