Eder kungliga textleverantör

Publicerad:
Uppdaterad:

NYHETER

Inte en sekund försent att kejsaren blir sj-ordförande

Jag antar att en och annan republikan flinade åt bilderna av vår monark, där han stod på Tokyos nationella vetenskapsmuseum och blängde irriterat på sitt armbandsur, i väntan på kejsar Akihito. Här hade Sverige för första gången låtit originalversionen av Carl von Linnés ”Systema Naturae” lämna landet, bjudit in Japans kejsare som hedersgäst till visningen, med kungen och drottningen som guider.

Och så saknas hedersgästen.

I tjugo minuter fick Sveriges regent, Carl XVI Gustaf, stå där som en pendlare i väntan på länsbussen, innan någon kejsare syntes till. Var och en som försökt fördriva tiden genom att småprata med japaner, inser att det inte kan ha varit roligt.

Förr i tiden, innan monarkier och kejsardömen anpassade sig till den mjuka och förstående stil som anses modern, hade en händelse av det här slaget fått konsekvenser. En mobilisering av svenska flottan, eller åtminstone en grundlig skatterevision av samtliga sushibarer inom Sveriges gränser, hade varit ett rimligt svar. Men den tiden är förbi. Protokollet, som vett och etikett kallas i dessa sammanhang, är istället att släta över och glömma.

För en svensk med ett uns av nationell stolthet kvar är det svårt att acceptera. Särskilt som det kejserliga japanska hovet vägrar att ens antyda en ursäkt. Det vägrar till och med att erkänna förseningen. Enligt det japanska protokollet är det nämligen en omöjlighet att kejsaren skulle vara försenad. Den nuvarande kejsaren är visserligen inte en gudÌ´0;–Ì´0;hans far avsade sig den titelnÌ´0;–Ì´0;men om tiden och kejsaren inte är överens, är det ändå tiden som har slarvat, inte tvärtom.

Det var också innebörden av den rättelse Aftonbladet publicerade, efter att ha rapporterat om kejsarens omöjliga, men ändå faktiska försening.

Om man utesluter möjligheten att skicka svenska kanonbåtar till Asien verkar läget därmed låst. Men kanske finns en utväg för att rädda den svenska självkänslan och lära japanerna en läxa.

I maj, till högtidlighållandet av Carl von Linnés födelse, kommer det japanska kejsarparet att besöka Sverige. Med lite tur landar det på utsatt dag och inte en eller två dagar senare. Besök av det här slaget brukar betyda att det utdelas ordnar och hedersbetygelser. Här finns en möjlighet att, på ett elegant sätt, ta revansch på den japanska kejsaren.

Istället för att behänga kejsaren med kraschaner, kedjor och insignier borde kungen tilldela honom en titel: hedersordförande för Statens Järnvägar.

SJ är trots allt den enda institution, förutom den japanska kejsaren själv, som kommer för sent och låtsas som om själva tiden går fel.

Du känner honom redan från sistasidan. Nu debuterar Aftonbladets Johan Hakelius som kungakolumnist. Med jämna mellanrum ska ha dela med sig av sina funderingar kring kungligheterna och hovet i övrigt.

Johan Hakelius

Publicerad: