Ny bok om Stenbecks matmissbruk

Restaurangerna där han åt sig till döds

1 av 5 | Foto: scanpix
Strax före sin död Jan Stenbeck dog 2002. Han blev 59 år.

Jan Stenbeck åt och drack ihjäl sig.

Krögare och vänner berättar i en ny bok om hans frossande.

– Han gick upp enormt i vikt sista året, säger Gerardo Bruno som driver Stenbecks stamkrog San Pietro i New York.

Jan Stenbeck vägde sannolikt över 150 kilo när han dog.

I författaren Stellan Björks bok ”Dynastin Stenbeck” beskrivs finansmannens osunda leverne i detalj.

På Stenbecks stamkrog i Luxemburg, La Caravelle, berättar ägaren Jacques Petremant, att maten mot slutet kördes hem till finansmannen.

Favoriträtterna var gratinerade sniglar, lamm och nässelsoppa.

Vännerna överlevde

Stenbecks mat- och dryckeskompisar Leif GW Persson och Erik Lallerstedt har också vittnat om utsvävningarna.

De blev också överviktiga – men överlevde.

Deras måltider kunde börja med soppa, champagne och gammeldansk.

Sen följde snittar med löjrom och kaviar samt brännvin.

”Och sedan brakade det loss på allvar – med oxrullader och förstärkt potatispuré och kanske en ålmacka eller två och så ost och efterrätter och rödvin, med mera, med mera” , berättar Leif GW Persson.

Inte långt efter var det dags för vickning – och då hade Stenbeck en favorit:potatismos gjord på vispgrädde, äggula och en och annan potatis. I detta rördes en stor burk rysk kaviar och det hela intogs med en sked.

Försökte banta

På Stenbecks favoritkrog i Stockholm, Pontus in the Green House i Gamla stan, var en av hans favoriträtter tryffelfärserad poussin – urbenad kyckling med gåsleversky och tryffelpotatis.

Vinerna kunde kosta tusen kronor och favoritwhiskyn var Glenlivet som på Systemet kostar 2 300 kronor.

Jan Stenbeck försökte banta sommaren 2002, men när det inte gav resultat återgick han till kvällsmackorna med ål och gammeldansk, skriver Stellan Björk i sin bok:

– Det fanns ett destruktivt drag hos Jan Stenbeck som blev värre mot slutet.

”Den tredje lasten var kvinnorna”

Utdrag ur boken” Dynastin Stenbeck”

Richard Aschberg