Straffen kan skärpas för vissa terroristbrott

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 3 | Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Terrordådet på Drottninggatan den 7 april 2017. Fem människor dödades. Arkivbild.

NYHETER

Den svenska terrorlagstiftningen har kritiserats för att vara oskarp, spretig och svår att tillämpa. Nu kan tre olika lagar bli en – och straffen för vissa terroristbrott skärpas.

Sedan februari 2017 arbetar en statlig utredning med att se över all lagstiftning i Sverige som handlar om terroristbrott. I veckan som kommer presenterar den sina slutsatser.

– Lagstiftningen är svåröverskådlig, svår att tillämpa och förhandlades fram under stark tidspress. Nu är tanken att ta ett steg tillbaka och få ihop det till ett regelverk som blir mer effektivt och ändamålsenligt, säger utredningens sekreterare Martin Rhodin.

Bestämmelser om terrorism och terrorrelaterad brottslighet samlas i dag i tre olika lagar: terroristbrottslagen, rekryteringslagen och finansieringslagen.

Finansieringslagen och terroristbrottslagen infördes i början av 2000-talet, i kölvattnet efter terrorattentaten i USA den 11 september 2001.

Spegla allvaret

Rekryteringslagen, som innebär straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott, kom 2010. Sex år senare utvidgades den till att även omfatta förbud mot terrorresor.

Nu är tanken att samla dessa tre lagar i ett och samma regelverk.

Men regeringen vill också att utredningen föreslår skärpta straff.

– I direktiven ifrågasätts om straffskalorna som omfattas av den här lagstiftningen i alla delar speglar brottets allvar, säger Martin Rhodin.

Om det är maxstraffen eller minimistraffen som ska höjas – eller båda delar – vill han inte berätta. Maxstraffet för terroristbrott som hanteras i terroristbrottslagen är redan livstids fängelse, medan minimistraffet är fyra år. För brott mot rekryteringslagen ligger maxstraffet på två år.

Utredningen ser även över om begreppet "befolkningsgrupp" är för snävt. Frågan aktualiserades efter bombdåden mot bland annat flyktingboenden i Göteborg för två vintrar sedan.

De tre nazister som befanns skyldiga åtalades aldrig för terrorbrott eftersom åklagaren inte bedömde att det som bomberna riktades mot kunde betraktas som befolkningsgrupp.

– Vi tittar på om begreppet verkligen inkluderar alla som skulle kunna omfattas, exempelvis asylsökande eller personer med viss sexuell läggning eller religiös tillhörighet, säger Martin Rhodin.

Mer begriplig

Chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström, med stor erfarenhet av terroristutredningar, tycker det vore bra om lagen blev mer begriplig för alla.

– Tanken är ju att få en mer sammanhållen lagstiftning som är mer överskådlig, och kanske i någon mån även lättare att tillämpa, säger hon.

Terroristlagen ställer höga krav för att någon ska kunna fällas för terrorbrott – och där kommer inget att förändras, påpekar hon.

– Det som kommer att krävas för att man ska kunna få någon fälld till ansvar för terroristbrott är i princip samma som tidigare, säger Agnetha Hilding Qvarnström.

Hittills har bara sex personer fällts för terrorbrott eller terrorrelaterad brottslighet i Sverige, av totalt 29 åtalade. Ett stort mål pågår dock fortfarande mot sex terroråtalade män från Uzbekistan och Kirgizistan.

Publicerad:

LÄS VIDARE