Persson sämst utbildad av EU:s regeringschefer

Stockholm

Sverige är det enda landet i EU med en regeringschef som saknar akademisk utbildning och en finansminister som bara har grundskola.

Frågan är varför de skulle sträva efter högre utbildning. Det går bra att försörja sig i ett helt liv på politik i alla fall.

När Göran Persson träffar sina kollegor i Bryssel möter han idel jurister och ekonomer. 13 av EU:s 25 regeringschefer är jurister, 5 är ekonomer.

Behöver han juridisk rådgivning kan han till exempel fråga sin brittiske kollega, advokaten Tony Blair, eller Cyperns president Tassos Papadopoulos eller Luxemburgs premiärminister Jean-Claude Juncker, också de advokater.

Annars har Grekland, Italien, Polen, Malta, Estland, Holland, Tyskland, Österrike, Spanien och Belgien jurister som regeringschefer.

Oavslutat för Persson

Frankrike, Polen, Danmark, Slovenien och Ungern leds av ekonomer. Irland har en revisor, Litauen en civilingenjör, Slovakien en vetenskapsman, Tjeckien en historiker, Lettland en biolog och Finland en statsvetare

Själv har Göran Persson oavslutade studier i statsvetenskap i Örebro.

Även Bosse Ringholm möter mest jurister och ekonomer. Tio av hans kollegor är ekonomer och sju är jurister. Själv har han grundskola.

Närmast i bristande utbildning är Luxemburgs ekonomiminister Henri Grethen, som trots fyra års universitetsstudier i juridik aldrig tog någon examen. De övriga 23 finans- och ekonomiministrarna har akademiska titlar.

Ny klass

Historiskt är det inget nytt med tunga s-politiker utan högre utbildning. Varken Per Albin Hansson eller Gunnar Sträng hade det. Men i takt med att den allmänna utbildningsnivån stigit har fenomenet snarare spridit sig inom politiken. Den förre moderatledaren Carl Bildt kunde även han bli statsminister utan akademisk examen.

- Utbildningsnivån började gå ned i regeringarna på 1970-och 1980-talen och fortsatte en bit in på 1990-talet, säger författaren Anders Isaksson.

Han har länge skrivit om den politiska klassen, vår tids nya adel.

Fler akademiker

- Det reflekterar att man kan försörja sig på politik. Det finns ingen större anledning att skaffa sig en akademisk examen, säger han.

En gång skapades demokratin i opposition mot sin tids politiska klasser, monarkin och adeln. I dag har demokratin producerat sin egen klass som lever på skattemedel.

Akademikerna var få i såväl Ingvar Carlssons som Carl Bildts regeringar. Trots - eller kanske på grund av -att Göran Persson till skillnad från Ingvar Carlsson inte har akademisk utbildning, så är det under hans tid som akademikerna blivit fler i regeringen.

I den nuvarande regeringen har 16 av de 22 statsråden någon form av universitets- eller högskoleutbildning. Högsta titeln har miljöminister Lena Sommestad, som är professor i ekonomisk historia.

Diskussionen om den nya politiska klassen finns naturligtvis även i övriga västvärlden. Det speciella med Sverige är den utvecklade och välorganiserade partistrukturen, där man redan i ungdomsförbunden kan börja försörja sig på politik.

Vattendelaren

Vattendelaren enligt Isaksson kom 1966, då beslutet att införa partistödet togs. Nu behövde partierna inte längre lita till egna krafter.

Men egentligen är det väl ett positivt uttryck för det jämlika Sverige att man kan bli statsminister eller högste ansvarig för rikets finanser utan högre utbildning.

Man måste också skilja på utbildning och bildning, framhåller Anders Isaksson. Det finns en viktigare fråga, anser han.

I dag har vi en författning som utgår från att alla kan bli politiker.

- En viktig fråga inför den stora författningsreformen blir om konstitutionen ska utgå från det eller från att politik blivit ett yrke, att vi fått en ny adel vid makten, säger Anders Isaksson.

Owe Nilsson/TT