Deppiga och rädda poliser jobbar bäst

NYHETER

Ny undersökning: Glädje och ilska kan ge sämre bedömningar

Foto: inga muntergökar Henning Mankells romanfigur Kurt Wallander (Rolf Lassgård) och Gil Grissom (William Petersen), polis i populära amerikanska tv-serien CSI är skickliga polismän – och buttra. Humöret och skickligheten har också ett samband i verkligheten, visar ny forskning.

Kurt Wallander och Gil Grissom i CSI har två saker gemensamt: Ingen av dem är någon muntergök och båda är lysande kriminalpoliser.

Inte så konstigt, visar en ny undersökning gjord vid Göteborgs universitet.

- Nedstämda polisen gör noggrannare bedömningar, säger Karl Ask, doktorand.

Karl Ask är doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet och han har undersökt hur känslotillstånd och yttre faktorer påverkar polisers arbete.

Erfarna kriminalpoliser har fått ett antal scenarier framlagda för sig, baserade på förundersökningar. Därefter har de fått svara på frågor om hur de uppfattar fallen.

- Det har rört sig om frågor om hur de till exempel bedömer den tekniska bevisningen och vittnena, säger Karl Ask.

Innan poliserna fick scenarierna framlagda för sig fick de tänka på en händelse som gjorde dem antingen nedstämda, arga, glada eller rädda. Undersökningen visar att poliser som är arga eller glada gör de sämsta bedömningarna. Bäst bedömningar gör de som är nedstämda eller rädda.

Mer öppen för nya uppgifter

- När man är nedstämd eller rädd har man inte full kontroll på läget och inser att man måste vara öppen för information från olika håll. Är man arg däremot är man säker i sin känsla och kan bli blind för sådant som talar mot det man tror, säger Karl Ask.

Han hoppas nu att undersökningen ska leda till mer reflektion över känslotillståndens påverkan på till exempel en utredning.

- Är man medveten om sitt sinnestillstånd och hur det kan påverka ens beslut, är det mycket lättare att bortse från det, sägre Karl Ask.

Anna Lindström