EU-skola del 5: EU och världen

Av: Johanna Melén

Publicerad:
Uppdaterad:

Så blev unionen en maktspelare att räkna med

Ledamöter i EU-parlamentet röstar under en session i Strasbourg. 7 juni är det dags att välja nya parlamentariker i EU-valet.
Foto: ap
Ledamöter i EU-parlamentet röstar under en session i Strasbourg. 7 juni är det dags att välja nya parlamentariker i EU-valet.

EU är inte Europas förenta stater.

Men EU har blivit en allt viktare maktspelare i världen.

Målet är en gemensam armé.

EU:s makthavare flyger och far. Bara den senaste veckan har unionens högsta höna, kommissionsordförande José Manuel Barroso diskuterat EU-samarbete med Kina, Ryssland och Sydkorea. Tidigare i maj besökte en EU-grupp Kuba för att prata framtida samarbete och i går bestämde Europeiska investeringsbanken, EIB, att låna ut 100 miljoner euro för miljöarbete i Vietnam.

Maktspelare att räkna med

EU har en befolkning på nära en halv miljard, står för den största delen av världshandeln och är världens mesta biståndsgivare.

EU är inte bara en union för 27 europeiska länder. EU har blivit en maktspelare att räkna med.

✓ Utvidgning

EU var från början sex länder. I dag har unionen 27 medlemmar och planen är att få med ännu fler. Kroatien, Makedonien och Turkiet förhandlar om medlemskap. Framöver kan även Albanien, Bosnien-Hercegovina, Montenegro, Serbien och Kosovo bli kandidatländer. EU har också inlett ett östligt partnerskap med Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina. Frihandelsavtal, ekonomiskt stöd, energitrygghet och visumfria resor kan bli följden.

EU växer i världen.

✓ Handel

Handel utan gränshinder var en av grundtankarna när sex europeiska länder bestämde sig för en union på 1950-talet. Tillsammans började de samarbeta kring handeln med andra länder och så har utvecklingen fortsatt. I dag är EU världens största handlare och står för nära 20 procent av världens samlade export och import. USA är största handelspartnern, därefter följer Kina och Ryssland. Ett redskap som används ibland är handelssanktioner mot länder som till exempel bryter mot mänskliga rättigheter.

✓ Bistånd

Räknar man ihop EU:s biståndsbudget och biståndsbudgetarna i varje medlemsland blir EU världens största biståndsgivare. Utvecklingsbiståndet går till över 100 länder. Unionen hjälper också till vid tillfälliga katastrofer, som svält- och naturkatastrofer.

✓ Klimat

På ett möte i Köpenhamn i december ska världens länder komma överens om hur den globala uppvärmningen ska hindras. Det är meningen att EU ska driva på andra länder, som USA och Kina och därför har medlemsländerna redan kommit överens om sina mål. Till år 2020 ska EU ha minskat sina utsläpp av växthusgaser med 20 procent. Hänger övriga länder på tänker EU höja målsättningen till 30 procent.

✓ Euro

Den gemensamma valutan euron infördes 1999. I dag är euron tillsammans med dollarn världens största valuta. Euron har med tiden blivit en viktig reservvaluta i centralbanker världen över, på dollarns och japanska yenens bekostnad.

✓ Krig och fred

EU bildades för att säkra freden i Europa efter andra världskriget. När Jugoslavien föll samman och krigen på Balkan började på 1990-talet blev det uppenbart att man inte hade lyckats. 1992 kom medlemmarna överens om en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik, GUSP. Målet är bland annat att skydda unionens gemensamma intressen och säkerhet. Man ska också arbeta för internationell säkerhet, internationellt samarbete samt kämpa för mänskliga rättigheter och friheter. Trots det här lyckades inte unionen mäkla fred i forna Jugoslavien och 1999 gick man därför vidare och skapade ESFP, en särskild europeisk säkerhets- och försvarspolitik. Genom den kan EU skicka militära och polisiära styrkor till konfliktområden.

Alla har vetorätt

På det här området gäller att alla länder har vetorätt. Inget medlemsland ska tvingas in i något mot sin vilja. Om den nya grundlagen, Lissabonfördraget, blir verklighet är målet ett gemensamt EU-försvar. Men det kan alltså bara bli verklighet om alla länder säger ja.

Med Lissabonfördraget får EU också en egen ”utrikesminister” eller, på EU-språk, ”hög representant för utrikes- och säkerhetspolitiken”. Den här personen kommer även att vara vice ordförande i kommissionen. I dag sitter Javier Solana på motsvarande post som generalsekreterare för ministerrådet.

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN