Klimatförändringarnas pris: 51 000 000 000 000 kronor

NYHETER

Ny rapport: ”En världsekonomisk kollaps jämförbar med ett världskrig”

Katastrofala översvämningar, svår torka, hundratals miljoner flyktingar och en världsekonomisk kollaps jämförbar med ett världskrig eller depressionen på 1930-talet. En apokalyptisk framtidsvision målas upp i en brittisk rapport.

- Det här är en väckarklocka för alla världens länder, säger premiärminister Tony Blair.

Kostnaderna för klimatförändringarna kan krympa den globala ekonomin en femtedel, visar den 700 sidor tjocka rapporten, som presenterades av Världsbankens förre chefekonom Nicholas Stern på måndagen.

Han beräknar att kostnaderna för klimatförändringarna - om inte världens länder tar krafttag redan nu - kan bli 51 biljoner kronor 2050. Det motsvarar ungefär kostnaderna för ett av de båda världskrigen eller depressionen på 1930-talet.

- Om vi inte handlar nu kommer det att resultera i en global katastrof, omöjlig att reparera, sade Tony Blair när rapporten presenterades. Enligt Blair är klimatförändringarna den viktigaste, den mest brådskande och den mest krävande frågan av alla som världens länder ställs inför.

Internationell strategi

Sveriges miljöminister Andreas Carlgren har samma uppfattning:

- Utmaningen är extremt stor. Det här är den tveklöst största miljöfrågan, och kanske den största frågan överhuvudtaget. Den berör varje individ och varje del av samhället. Det krävs kraftfulla åtgärder, åtgärder som vi inte kommer att se effekterna av förrän om tjugo till trettio år, säger han till TT.

Enligt Stern är lösningen att förmå de stora utsläppsländerna, som USA, Kina och Indien, att minska sina utsläpp.

Men om inte åtgärderna är internationella kommer vi inte heller att kunna åstadkomma den förändring som krävs, sade Stern i en intervju för BBC.

Han uppskattar att kostnaden för att minska utsläppen skulle bli omkring en procent av alla länders sammanlagda BNP - om insatserna sker nu.

I samband med att rapporten presenterades föreslog Storbritanniens finansminister Gordon Brown nya EU-mål för minskade utsläpp av växthusgaser: en minskning med 30 procent till 2020 och med 60 procent till 2050.

Rapporten föregår FN:s klimatsamtal i Nairobi den 6 november. Där ska man försöka hitta en fortsättning på Kyotoprotokollet, som dels löper ut 2012, dels inte innefattar världens största producent av växthusgaser, USA.

Apokalyps

Nicholas Stern anser att de rika länderna ska betala mer, eftersom det är de som står för de största utsläppen.

- De fattiga länderna kommer att drabbas först och hårdast. Det är inte mer än rättvist att de rika länderna betalar lite mer, säger han till BBC.

Den bild av världen som målas upp i Sterns rapport, om ingenting görs åt klimatförändringarna, är mörk, skrämmande och apokalyptisk. Översvämningar och torka hotar att göra 200 miljoner människor hemlösa, en sjättedel av världens befolkning riskerar vattenbrist och två av fem djurarter löper risk att utrotas.

Afrika är den del av världen som sannolikt kommer att drabbas hårdast av klimatförändringarna.

Enligt Stern är det allas vår "moraliska plikt" att minska utsläppen.

”Tveklöst största miljöfrågan”

– Utmaningen är extremt stor. Det här är den tveklöst största miljöfrågan, och kanske den största frågan överhuvudtaget. Den berör varje individ och varje del av samhället. Det krävs kraftfulla åtgärder, åtgärder som vi inte kommer att se effekterna av förrän om tjugo till trettio år, säger miljöminister Andreas Carlgren i en kommentar till TT.

Men det måste göras nu, så att vi inte vältrar över problemen på våra barn och barnbarn, påpekar Carlgren.

Den 13 november reser han till en internationell klimatkonferens i Nairobi, där en uppföljningen av Kyotoavtalet ska diskuteras. Sverige kan spela en central roll för att få med de stora jättarna på miljötåget, anser Carlgren, som är optimistisk.

Enligt Carlgren är inte frågan om USA ska vara med, utan hur man får fram ett sådant system som USA kan vara med i.

Internationell samverkan är ett måste för att lyckas med den här frågan. Små länder som Sverige kan skapa förutsättningarna för dialog, anser Carlgren.

Yenz Öhman/TT