”Ryssland agerar som på 1800-talet”

NYHETER

Rysslandskännaren Ebba Sävborg tillbakavisar talet om nytt kallt krig

Kalla kriget är över.

1800-talet är här.

Så tolkar rysslandskännaren Ebba Sävborg den senaste krisen mellan Ryssland och resten av världen.

– Det handlar om konkurrerande stormakter som försöker vinna mark på varandras bekostnad.

Rysslands angrepp på Georgien är det senaste exemplet på den nya världsordningen.

– Ryssland har uppfattat att deras säkerhetsintressen är hotade i och med Georgiens nära samarbete med USA.

När den georgiske presidenten beslutade att med våld gå in i utbrytarrepubliken Sydossetien, där en stor andel av befolkningen är ryssar, såg Ryssland en möjlighet att sätta den lilla grannen i söder på plats.

Nato, EU och USA reagerade starkt och fördömde det ryska agerandet. Relationerna mellan väst och Ryssland är de sämsta på mycket länge, men det är inte ett nytt kallt krig vi ser, säger Ebba Sävborg.

– Det kalla kriget var något helt annat. Världen dominerades av två supermakter med kärnvapen. Nu finns bara en supermakt kvar, och det är USA.

Vill uppnå maktbalans

För Rysslands del handlar det istället om att uppnå någon slags maktbalans. När västvärlden genom Nato och EU flyttar sin gräns österut känner sig Ryssland tvingade att svara. Tomas Ries, direktör för Utrikespolitiska institutet, är inne på samma linje.

– För första gången på länge känner Ryssland att de har ekonomiska och i stigande grad även militära resurser för mindre interventioner, som den i Georgien.

– Medan vi i väst tänker i termer av vänskap och samarbete så talar Ryssland i termer av respekt. De förlorade omvärldens respekt under 1990-talet. Nu vill de visa att det inte längre går att leka med Ryssland.

Vilket blir Rysslands nästa steg?

– Det finns en risk att både Ukraina och Moldavien får problem. Det sägs att Ryssland har börjat dela ut ryska pass på Krimhalvön, där en stor del av befolkningen är ryssar. Sedan har vi utbrytarregionen Transdnestrien i Moldavien med en nära relation till Ryssland. Där kan det hända negativa saker, säger Ebba Sävborg.

– En lärdom som Ryssland tog med sig från Georgien var att Nato, trots de nära banden, faktiskt inte hjälpte georgierna under krisen. Nato skulle heller aldrig gå in med trupp i Ukraina.

Ökad nationalism

Däremot tror hon inte att Ryssland skulle våga angripa ett Natoland, som någon av de baltiska staterna.

Tomas Ries håller med, men varnar för att situationen om nio, tio år kan se annorlunda ut.

– När de stora oljeintäkterna börjar minska måste den ryska ledningen vinna nytt stöd hos den egna befolkningen. Det kan leda till ökad nationalism och medvetet skapade, eller oplanerade kriser bland den ryska befolkningen i till exempel Baltikum.

– Både EU och de nordiska länderna måste ha en beredskap för en kris med rysk militär närvaro på havet och i luften, säger Tomas Ries.

På måndag träffas EU:s regeringschefer för ett extrainsatt toppmöte. Hur bör de agera mot Ryssland?

– Det absolut viktigaste är att man får en gemensam rysslandspolitik. I dag är EU väldigt splittrat.

– Sedan måste vi sätta gränser och klart markera att vissa sorters uppträdanden inte är acceptabla. Men det måste också balanseras med större förståelse och respekt för hur Ryssland ser på omvärlden. De kräver i första hand omvärldens respekt, inte vänskap, säger Tomas Ries.