Akilov trodde han skulle dö under dådet

Foto: Henrik Montgomery/TT
Försvarsadvokat Johan Eriksson, som företräder den terroristmisstänkte Rakhmat Akilov, håller en presskonferens i Stockholms tingsrätt.
NYHETER

Den terroråtalade Rakhmat Akilov räknade med att dö under dådet på Drottninggatan.

Han erkänner terroristbrott, men vill inte dömas till livstid, enligt försvarsadvokaten Johan Eriksson.

Akilov erkänner terroristbrott bestående i fem mord och mordförsök på ett stort antal personer, säger hans advokat Johan Eriksson under en pressträff. Där berättar Eriksson vidare att Rakhmat Akilov räknade med att bli ihjälskjuten eller sprängas till döds när han genomförde dådet.

– Han hade ingen flyktplan för han trodde att han skulle dö, säger Eriksson.

IS-propaganda

Av åtalet mot Rakhmat Akilov framgår att han tagit del av en mängd propaganda från IS. Åklagarna hävdar att hans motiv till dådet var att skada Sverige och förmå den svenska staten att dra sig ur den internationella koalitionen mot terroristorganisationen. Akilov sökte information på internet för att lära sig att bygga en bomb och var i kontakt med personer som instruerade honom om hur han skulle spela in en video där han svär en trohetsed till terroristorganisationen IS.

Johan Eriksson vill dock inte svara på frågor om huruvida Rakhmat Akilov var att betrakta som en radikal islamist och när han i så fall skulle ha blivit radikaliserad.

– Jag vill att han ska berätta det själv, inte att jag ska sammanfatta vad som sagts vid nästan 600 sidors förhör, säger Johan Eriksson till TT, och tillägger att han också tror att Akilov kommer att klara av att göra det under rättegången.

Vill inte få livstid

Även om Akilov erkänner de brott som han nu åtalas för och inte motsätter sig att utvisas vill han inte dömas till livstids fängelse.

TT: Hur bedömer ni era möjligheter till tidsbestämt straff?

– Jag kommer att på de sätt som jag finner möjliga argumentera för att straffet ska bli tidsbestämt, det ligger i arbetets uppdrag. Hur exakt det ska ske får bli en fråga för den långa rättegången.

Hela 155 personer är målsägande i ärendet. Det handlar om de som dödats eller skadats av Akilov, men också om människor som blivit utsatta för mordförsök.

– En fråga under rättegången blir att fastställa exakt vilka som har utsatts för mordförsök, säger Johan Eriksson.

Den frågan lär inte påverka Akilovs straff, men får stor betydelse för vilka som kan få skadestånd.