Sju fakta om vinter- och sommartid

Av: Petter J Larsson

Publicerad:
Uppdaterad:
”Sommarklockan” förvaras i Uppsala. Här ställer den socialdemokratiske politikern Gunnar Sträng om vintertid till sommartid för den allra första gången 1978 med hjälp av en flaska pilsner - en tradition som sett likadan ut sedan dess.
Foto: Sture Lydén
”Sommarklockan” förvaras i Uppsala. Här ställer den socialdemokratiske politikern Gunnar Sträng om vintertid till sommartid för den allra första gången 1978 med hjälp av en flaska pilsner - en tradition som sett likadan ut sedan dess.

  De olika tidssäsongerna introducerades först för hundra år sedan i ett krigsdrabbat Tyskland, där man ställde om klockan för att få mer dagsljus – och kunna spara ström. I dag är glödlampor så energisnåla att det inte gör speciellt stor skillnad.

  Sommartidens egentliga uppfinnare, britten William Willett (1856-1915) föreslog redan 1907 i skriften ”Slöseriet med dagsljus” att man i april skulle ställa fram klockan 80 minuter – för att vrida tillbaka den samma tid i september. Han fick bland annat stöd av en ung Winston Churchill.

  Sommartid infördes i Sverige 1980. Vintertiden är vår normaltid sedan 1870. Huvudargumentet var att Sverige borde synkroniseras med sina europeiska grannländer. I Europa hade 15 länder då infört sommartid och fler var på gång. Omställningen välkomnades bara av 26 av de 67 myndigheter som röstade om det.

  I alla EU-länder är vintertiden sedan 1996 fem månader lång och gäller från sista söndagen i oktober till sista söndagen i mars.

  I större delarna av Asien, Afrika, Australien och Sydamerika har man inte vinter- och sommartid. Ryssland slopade det i fjol. Och även inom de länder som har det infaller de ibland vid olika tidpunkter. I USA ställer man till exempel inte tillbaka klockan förrän i nästa vecka.

  Winston Churchill beskrev sommartiden som ”En extra gäspning en morgon på våren, en extra snarkning en natt på hösten. Vi lånar en timme en natt i april och betalar tillbaka med gyllene ränta fem månader senare.”

  Flera undersökningar visar att fotgängare löper tre gånger större risk att skadas av bilar efter tidsomställningen än månaden innan, vilket kan bero på att förarna går igenom en omställningsperiod när kvällarna kommer tidigare.

Källor: Toronto Sun, CNN, TT.

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN