Så lever EU-svenskarna

NYHETER

Tjänar upp till 142.000 kr i månaden - men lönen har sitt pris

1 av 5 | Foto: ostronfrossa Innekrogen Belga Queen är ett av Brysselsvenskarnas favorittillhåll. I skaldjursbaren avhandlas det senaste EU- skvallret över ostronfaten. Personerna på bilden förekommer inte i artikeln.

BRYSSEL. Här är svenskarna som lever gott på EU-medlemskapet.

Höga löner, exklusiva vanor och mäktiga nätverk.

Men också hårt arbete och splittrade familjer.

– Jag har aldrig haft så mycket själavård som här, säger Johan Söderberg, präst i Svenska kyrkan i Bryssel.

De är unga, smarta och välavlönade. Med EU-byråkratins generösa anställningsvillkor hör de svenska EU-tjänstemännen till dem som mest påtagligt gynnats av Sveriges medlemskap.

Drygt 1 150 svenskar arbetar inom någon av EU:s institutioner. Av dem finns de flesta i Bryssel. För unga akademiker med karriärambitioner är lönerna högre, skatterna lägre och arbetsuppgifterna mer prestigefulla än i Sverige.

En köpstark grupp

De bäst avlönade tjänar över 140 000 i månaden, men redan de lägst avlönade har minst 20 000 i månadslön. En nybakad akademiker kan tjäna omkring 40 000.

Dessutom tillkommer generösa lönetillägg. En EU-tjänsteman kan efter att skatten är betald ha mer kvar i plånboken än vad han eller hon har i grundlön.

De förmånliga villkoren gör EU-svenskarna till en ytterst köpstark grupp.

Många, framför allt barnfamiljer, väljer att bosätta sig i det trevliga villasamhället Waterloo strax söder om Bryssel. Här, där Napoleon förlorade det berömda slaget 1815, ligger i dag arkitektritade stenvillor bakom höga vintergröna häckar.

I skandinaviska matbutiken på Chaussée de Tervuren har veckans leverans av varor från Sverige just kommit in. Juletid är bråda dagar – då blir alla EU-svenskar extra måna om sina traditioner.

– Till vardags klarar de sig nog utan filmjölk. Men till högtider som jul och midsommar är det viktigt att de får sin sill, säger Ing-Marie

Österholm, som driver butiken.

Visning av underkläder

På butikens hyllor trängs kexchoklad med svensk snaps och exklusiva prydnader från danska silverdesignern Georg Jensen. Svenska företag och föreningar annonserar på lappar om allt från skrivarkurser till stavgång.

Damer erbjuds privat hemförsäljning av franska spetsunderkläder.

– På vardagarna är det många hemmafruar som kommer hit och handlar. På lördagarna kommer hela familjer hit från Bryssel, berättar Birgitta Pettersson, expedit i butiken.

Golfar fyra gånger i veckan

Waterloo är något av ett svenskreservat. Förutom den skandinaviska matbutiken ligger både Skandinaviska skolan och Svenska kyrkan här. Detsamma gäller den svenskägda golfklubben Pierponte, inrymd i en vacker 1600-talsgård.

Hit kommer Brysselsvenskarna gärna.

– Jag är här och spelar tre-fyra gånger i veckan, berättar Agnetha Edwardson, bofast i Waterloo sedan 13 år.

Festar på innekrogar

Hon är dessutom engagerad i de svenska kvinnornas förening, Swea, och i Friskis och Svettis där hon leder en kurs i stavgång.

–Ì´0;Man måste fylla dagarna med något meningsfullt, säger hon.

Men inte alla Brysselsvenskar lockas av förortens diskreta charm. Bland EU-tjänstemännen blir det allt vanligare att bosätta sig inne i city.

Där ligger Europaskolan, där EU-tjänstemännens barn får gå gratis. Och där ligger EU-skraporna på promenadavstånd från exklusiva butiker och restauranger.

Innekrogen Belga Queen är inrymd i en före detta bank i centrala Bryssel. Hit går EU-svens-karna gärna när de ska festa. Under bankhallens höga, välvda tak avnjuter gästerna ostron och champagne av bästa kvalitet. Vid många av borden talas svenska. Svenskarna gillar den internationella miljön, berättar dörrvakten.

En trappa ner, i det gamla bankvalvet, ligger den privata cigarrklubben.

– Only for very good customers, förklarar dörrvakten när han trycker in den speciella inpasseringskoden till valvet.

Här inne är belysningen mycket dämpad. En grupp kostymklädda män sitter runt ett bord och puffar på cigarrer. Samtalet tystnar omedelbart när vi visar oss i dörren.

Många EU-svenskar har det otvivelaktigt mycket gott ställt materiellt.

Men välståndet har sitt pris.

En anonym kvinnlig EU-tjänsteman vittnar om den ensamhet som många Brysselsvenskar känner:

– Om jag hade bott i London eller Paris hade mina tjejkompisar varit här på långhelg jämt och ständigt. Men hit är det ingen som vill komma och hälsa på, säger hon.

Efter tillräckligt lång tid utomlands upplever sig många inte riktigt höra hemma någonstans. Något som kan ge en känsla av rotlöshet – men som också stärker banden mellan Brysselsvenskarna.

– Hemma har du familjen och släkten som backar upp när du behöver hjälp. Här har du i stället dina kompisar, som blir som din familj, säger Marie-Louise Larsson på frisersalongen Scandic Hair.

”Inte ett dugg glassigt”

Hon kom själv till Bryssel som au pair för snart tio år sedan, träffade sin man och blev kvar. I dag klipper hon många av de svenska EU-tjänstemännen och deras familjer. Till och med EU-kommissionären Margot Wallström lär ha setts besöka den lilla salongen tio minuters promenad från EU-kommissionens jättekontor.

– Svenskarna tycker att det är skönt att komma hit, där de kan tala sitt eget språk och vi vet hur de vill ha det, säger Marie-Louise medan hon slingar håret på dagens första kund, Lotta Wennerlund.

Lotta arbetar i arkivet på EU-kommissionen. Liksom många andra kunder hos Marie-Louise har hon kommit hit på sin lunchrast. Vid frågan om livet i Bryssel är glassigt suckar hon. Hon har hört det förut.

– Nej, det är inte ett dugg glassigt. Man jobbar jättemycket. Det är arbetstid till sju på kvällarna, och i högt tempo, säger hon.

– Arbetslivet är inte alls anpassat efter barnen på samma sätt som i Sverige. Att vara hemma med sjukt barn, till exempel, är inte möjligt.

Stannar – för lönens skull

Johan Söderberg, präst i Svenska kyrkan i Waterloo, bekräftar bilden av hårt arbetande tjänstemän och försummade hemmafruar och -män.

– Jag aldrig haft så mycket själavård som här i Bryssel, säger han.

– Många som bor här har det bra ekonomiskt, men arbetsvillkoren är tuffa. Det är många äktenskap som knakar i fogarna.

Ändå stannar många svenskar år efter år i Bryssel. Ännu fler arbetar hårt för att ta sig hit. Konkurrensen om jobben är stenhård. Varför, om livet här är så ledsamt?

Johan Söderberg tror att svaret trots allt står att finna i lönekuvertet.

– ”Står vi bara ut fem år till så kan vi köpa den där sommarstugan,” Så är det nog många som tänker.

40.000 blir 42.612 kr - efter skatt

Kvinnorna har sämre jobb

Tidigare artiklar:

Det är tio år sedan ­Sverige gick med i EU. För många svenskar känns den europeiska gemenskapen fortfarande långt borta. Andra lever mitt i den – och de lever gott. I andra ­delen av ­Aftonbladets EU-serie har vi besökt Bryssel och de svenska EU-tjänste­männens guldkantade vardag

Anette Holmqvist, Irene Beertema