Nyheter

Ny studie vill ge hjälp mot sjukligt samlande

Av: 

TT

För den som lider av samlarsyndrom är det ångestfyllt att göra sig av med saker och hemmet blir belamrat.
För den som lider av samlarsyndrom är det ångestfyllt att göra sig av med saker och hemmet blir belamrat.

NYHETER

Böcker, kläder, bra att ha-saker. Högarna växer och tar över hyllor, bord och golv tills det är svårt att använda hemmet. 2,5 procent av befolkningen tros lida av samlarsyndrom.

En studie vid Karolinska institutet hoppas få fram effektivare behandlingsmetoder.

– Samlarsyndrom är en diagnos som innebär att man har väldigt starka känslor kring att spara saker och har svårt att göra sig av med och slänga saker. Det leder till att hemmet blir belamrat, säger Sofia Jägholm, doktorand och legitimerad psykolog som leder studien.

Inte misär

Personerna med samlarsyndrom kan samla på allt möjligt. Ofta drar det åt något håll, någon samlar mer på tyger och kläder, en annan på tidningar och verktyg. För många är bilden av en person med samlarsyndrom en människa som lever i misär, omgiven av skräphögar. Men det behöver verkligen inte vara så, förklarar Sofia Jägholm.

– Det vi ser är att man oftast sparar på saker man tänker är användbara. Vissa sparar nästan bara på bra och fina saker, eller saker som förknippas med minnen. Men om man har väldigt fina saker i en stor hög så ser det också ut som skräp till slut.

– Det är där det kan bli krockar – när någon kommer in ser man bara belamringen, medan för personen själv, när den börjar ta upp varje sak, har varje sak ett värde.

Man vet inte hur vanligt samlarsyndrom är i Sverige, men internationella studier visar på ungefär 2,5 procent. Det är vanligare ju högre upp i ålder man kommer.

– Det är inte så konstigt, för även om man har symtom redan som tonåring tar det ganska ofta lång tid att bygga upp en stor ansamling av saker.

Ärftlig komponent

Vem som drabbas av samlarsyndrom och varför är oklart. Man ser att fler kvinnor än män söker behandling, men det är inte nödvändigtvis ett mått på hur vanligt det är. Det man har sett är att det finns en ärftlig komponent.

– Vi vet inte vilka gener det är som spelar roll, det forskas på det, men vi vet inte. Men vi ser att just biologi verkar spela stor roll – i vissa släkter är det vanligare än i andra. Det betyder att det är vissa personer som har en större sårbarhet.

Samlarsyndrom blev en egen diagnos 2013 och därför har det inte hunnits forskas på lika mycket på som andra diagnoser. Studien som Sofia Jägholm arbetar med provar att kombinera psykiatrins behandling med insatser från socialtjänsten. I Stockholm har kommunen ett boendestödteam som jobbar mot personer med samlarsyndrom och deras insatser har man aldrig forskat på.

Förhoppningen är att förbättra behandlingsmetoderna, men kanske främst behandlingseffekterna.

– Det vi sett tidigare är att behandlingseffekten ofta avstannar när man avslutat behandlingen även om man lärt sig mycket. Vi hoppas och tror att ett praktiskt stöd i att använda färdigheter i hemmet kan förbättra behandlingseffekten ytterligare.

Skriver avtal

Samlarteamet i Stockholm har funnits sedan 2017. Till skillnad från andra boendestödjare jobbar de specifikt med samlandet. De går alltid hem till klienterna i två och två och skriver avtal om att samlaren ska vara beredd på att göra sig av med saker.

– Syftet med insatsen är att stötta i att gallra, så viljan att göra sig av med saker är avgörande, säger Jon Jefferson Klingberg som är behandlingspedagog och forskningsassistent.

Arbetet utvecklas ständigt, men Jon Jefferson Klingberg pekar på några faktorer som visat sig vara viktiga för att åstadkomma en förändring. Det krävs att samlaren tar emot insatsen, gallrar, utför hemuppgifter och bevarar ordningen. Det är också viktigt att det finns konkreta mål och att klienterna genom övningar exponeras för de jobbiga känslorna i att göra sig av med saker.

Två andra avgörande punkter rör ut- och inflödet av saker.

– Det måste finnas ett utflöde. Sakerna du planerar ska komma ut måste göra det. Sedan måste det vara ett begränsat inflöde. Vi har sett klienter som varit fantastiska på att få ut saker, men får ändå inte mer ordning för att de går och fyller på hela tiden.

– Klienterna som följer det här vecka efter vecka är de som lyckas bäst.

Gör orosanmälan

Specifika samlarteam finns på ett fåtal orter i Sverige. Om man har en person i sin närhet som verkar ha samlarproblem är Jon Jefferson Klingbergs råd att göra en orosanmälan och se vilken hjälp man kan få genom kommunen.

– När vi i samlarteamet föreläser brukar jag alltid komma in på vad vi inte gör, en sak är att smuggla ut saker utan personens vetskap. Man kan ha den bästa av intentioner men det leder lätt till att det fylls på snabbt igen. Sedan vet jag att det finns anhöriga som lyckats.

ANNONS

Muminmuggarna ABC finns nu att köpa i duopack! Förbeställ dina muggar redan idag.

Extern länk från Nordic Nest

Beställ här

Publisert: