Upploppen efter koranbrännandet

Polisforskaren: Måste ske förändring i översta skiktet

Av: 

Matilda Aprea Malmqvist

NYHETER

Polisforskaren Stefan Holgersson är kritisk till polisens strategi under de våldsamma upploppen de senaste dygnen.

Han menar att polisen allt mer gått bort från det tidigare framgångsrika dialogkonceptet och skyller på för lite resurser.

– Nu tjänar våldsverkarna på att göra våld – och i en demokratisk synvinkel är det ett jätteproblem.

I Linköping, Norrköping och Örebro har ett tiotal poliser skadats, flera polisbilar har satts i brand och en polisbil togs över av motdemonstranter.

Polisforskaren Stefan Holgersson är kritisk till polisens strategi under de våldsamma upploppen som skett i samband med högerextrema dansk-svenska politikern, Rasmus Paludans, manifestationer med de senaste dygnen.

– Svensk polis var tidigare internationellt erkänd för sin hantering av protester. Dialogkonceptet var en viktig beståndsdel som man nu har övergivit, säger Stefan Holgersson, polis och universitetslektor på Linköpings universitet.

Dialogkonceptet påverkade polisen sätt att agera, både när det gällde vikten vid fysiska ingripande i vissa lägen men också dimensionering av resurser och att förebygga händelser.

En polisbil brinner under långfredagens upplopp i Örebro.

”Nu tjänar våldsverkarna på att göra våld”

Det handlar också om att man pratar både med arrangören och grupper som man misstänker kommer vara missnöjda och som polisen tror kan orsaka problem.

– De som följer de demokratiska spelreglerna ska tjäna på det medan våldsverkarna ska förlora på det. Nu är det tvärt om. Nu tjänar våldsverkarna på att göra våld – och i en demokratisk synvinkel är det ett jätteproblem.

Men polisen bör inte möta våld med mer våld, med hjälp av vattenkanoner, tårgas eller plastkulor, eftersom det i förlängningen riskerar att leda till mer våldsamheter med ökade skador på egendom och personer, menar Holgersson.

Stefan Holgersson säger att det finns många anledningar till varför det gått så dåligt för polisen under upploppen.

– Dels har de inte dimensionerat resurserna efter det behov som fanns, dels har de en sämre förmåga att hantera våldsamheter och det hänger samman med generella strukturella problem, säger han.

Personer klättrar upp på en polisbuss i Sveaparken i Örebro, där Rasmus Paludan talade på långfredagen.

Strukturella problem – ingen nyhet

Att det finns stora strukturella problem, är ingen nyhet, menar han.

– När det inte går bra för polisen bortförklaras det ständigt med att det inte finns resurser. Då får polisen mer resurser, men verksamheten fungerar ändå inte bra.

Han menar att det bara är att titta på hur polisen hanterat passituationen – eller gängkriminaliteten.

– Polisen visste hur många som skulle behöva förnya sina pass efter pandemin, ändå vidtog man inte adekvata åtgärder för att möta behovet.

Vad består de strukturella problemen hos polisen i?

– Hur man rekryterar chefer, tystnadskulturen inom polisen, bristfällig analytisk förmåga och fokus på att lägga kraft på saker så att de ser bra ut utåt.

Menar du att man bör rensa i toppskiktet hos polisen?

– Ja, det menar jag. Det måste ske en stor förändring i det övre skiktet. Det måste sättas krav på polisen där fokus hamnar på hur Polismyndigheten använder de tilldelade offentliga medlen.

ANNONS

Slipp myggen i sommar! Hos MEDS hittar du mygg- och fästingmedel till låga priser för hela familjen.

Extern länk från MEDS

Köp här!

Polisforskaren Stefan Holgersson.
Publisert:

LÄS VIDARE

OISÍN CANTWELL: Rikets polisledning har frågor att besvara

ÄMNEN I ARTIKELN

Upploppen efter koranbrännandet

Polismyndigheten

Rasmus Paludan

Linköping

Våldsbrott

Anders Thornberg