Publicerad:
Uppdaterad:

Vårdpersonal: Vi orkar inte igen

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
Intensivsjuksköterskan Tina Skoglund, Maria Widing, undersköterska på intensiven och Charlotta Dickman, samtliga på Södersjukhuset i Stockholm, ser med oro på en andra våg av pandemin.
Foto: Anders Wiklund/TT
Intensivsjuksköterskan Tina Skoglund, Maria Widing, undersköterska på intensiven och Charlotta Dickman, samtliga på Södersjukhuset i Stockholm, ser med oro på en andra våg av pandemin.

Nej, inte igen. Vårdpersonal som arbetat med covidpatienter bävar inför en andra våg av smittan.

Både Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten beskriver vårdens beredskap inför en ökad smittspridning som god, även om all vårdpersonal inte kunnat få sina semestrar och återhämtning. Men vårdpersonalen ger delvis en annan bild.

– Planer och så finns, men vi som ska göra jobbet... Vi är väldigt trötta. Vi klarar inte en likadan våg igen, säger Charlotta Dickman, intensivvårdssjuksköterska på SÖS i Stockholm, som också jobbar fackligt i Vårdförbundet.

Hennes kollega, undersköterskan Maria Widing, berättar att det var kaos då patienterna bara strömmade in, och att det är svårt att sortera det som de varit med om.

– Ibland flyter allt ihop. Men jag får också flashbacks ibland.

– Det är tydligt hur dåligt många fortfarande mår, säger Tina Skoglund, också hon intensivvårdssjuksköterska på SÖS.

Får ont i magen

Erika Cras, sjuksköterska på en akutmedicinsk vårdavdelning på Östra sjukhuset i Göteborg, berättar att hon får ont i magen nu när smittan ökar igen.

– Jag får ångest. Vi orkar inte en omgång till, säger hon.

Matilda Eriksson, huvudskyddsombud på Östra sjukhuset i Göteborg, bekräftar att många är riktigt, riktigt trötta. Fortfarande, trots semestrar.

– Flera säger att de inte vet om de orkar en gång till. Det var så tungt, och all skyddsutrustning var jobbig att bära. De kunde inte dricka, klia sig eller gå på toa. De var inlåsta på salen tills de blev avlösta.

Det som hände var också så dramatiskt och psykiskt påfrestande. Så många patienter dog, och på så kort tid. Visst, de stängde av och bara jobbade, men det tar ändå, förklarar Tina Skoglund.

– Det blev så starkt, säger Maria Widing.

– Jag ser den här smittan som ett existentiellt hot. Jag var inte rädd för egen del, men den är ett hot mot mänskligheten, säger Charlotta Dickman.

"Kan inte piska mer"

Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet, berättar att de nu får massor av signaler från olika håll om hur trött och utarbetad personalen är.

– Vi kan inte piska den här personalen mer. Nu behöver arbetsgivarnas visa hur viktiga de här yrkena är, och ge dem en värdig lön.

Hon tycker att den ökande smittan är mycket bekymmersam.

– Jag är orolig. Både för medlemmarnas hälsa och för att befolkningen inte ska få den vård de har rätt till, säger Sineva Ribeiro.

De vill alla understryka hur viktigt det är att smittspridningen bryts.

– Flera av oss orkar inte om det kommer en till våg. Även om man själv inte blir så sjuk så kan man smitta andra, säger Tina Skoglund.

– Det är en kort tid i världshistorien. Festa inte nu, utan se till att alla kan vara med på festen nästa år i stället, säger Charlotta Dickman.

Publicerad:
Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN