Samhällsnyttan avgör inte plats i vaccinkön

Av: TT

Publicerad:
Vare sig kungen eller statsministern har förtur till att bli vaccinerade mot covid-19. På bilden Kung Carl XVI Gustaf när han tillsammans med drottning Silvia tar emot bland annat statsminister Stefan Löfven (S) vid firandet av sin 70-årsdag 2016.
Foto: Maja Suslin/TT
Vare sig kungen eller statsministern har förtur till att bli vaccinerade mot covid-19. På bilden Kung Carl XVI Gustaf när han tillsammans med drottning Silvia tar emot bland annat statsminister Stefan Löfven (S) vid firandet av sin 70-årsdag 2016.

NYHETER

Varken statsministern eller kungen har förtur när vaccineringarna nu dragit i gång.

Trots höjda röster från flera yrkesgrupper om att just de ska få vaccinet först så är det ganska tydligt formulerat i lagen hur prioriteringen ska göras.

Sedan det blev känt att kungen vaccinerats mot covid-19 frågar sig många vad som styr prioriteringen.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen finns tre principer som vägleder hur prioriteringar ska göras: människovärdesprincipen, solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen.

Människovärdesprincipen är överordnad de andra två, vilket innebär att alla människor enligt lag har samma rätt till vård, oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället, säger Niklas Juth, docent i medicinsk etik vid Karolinska institutet.

– Det är grunden till att man inte kan prioritera personer i riksdagen på basis av deras sociala funktion. Det anges uttryckligen att social nytta inte får vara det som avgör hur man prioriteras, säger han.

Och i dag finns inget annat besked än att statsråden kommer att vaccineras i enlighet med den ordning som gäller alla andra.

Stort behov

Att det ändå går att ge vårdpersonal förtur handlar inte om den nytta de gör. Det handlar om att de har ett stort behov eftersom det är stor risk att de smittas på jobbet, säger Niklas Juth. Riksdagsledamöter löper däremot inte större risk att smittas än andra medborgare, och att börja rangordna andra yrkesgrupper kan bli svårt, säger han.

– När det gäller vårdpersonal är det ju uppenbart, sedan blir det bara olika grader av gråzoner, det blir nästan omöjligt för samhället att ta hänsyn till allt det där på ett konsekvent och rimligt sätt.

Lagen är utformad efter en normalsituation och inte en krissituation, poängterar Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik vid Linköpings universitet. Om det skulle handla om en mer långvarig kris eller en krigssituation där landet riskerar att inte ha en fungerande ledning kanske det skulle bedömas annorlunda, säger han.

– Det här är inte en tillräckligt utsatt situation för att man ska göra ytterligare avsteg från den här etiska plattformen. Statsledningen är viktig i en krissituation men man kan också argumentera för att personer som arbetar med sophämtning är viktiga, och personal inom kollektivtrafiken och många andra.

Svårt dra gränser

Även om det finns rimliga etiska skäl att prioritera vissa samhällsviktiga grupper är det svårt att definiera dem och dra gränser för vilka som är viktigare än andra, och i vilket läge, säger Lars Sandman. Men han tror ändå att det skulle gå att göra någon typ av teoretisk prioritering.

Men där måste det också vägas in att det för många viktiga grupper faktiskt är möjligt att jobba hemifrån, medan det är helt omöjligt för andra.

– Det handlar också om vad som uppfattas som legitimt hos befolkningen. Jag har inte sett några starka reaktioner på att man väljer att vaccinera vårdpersonal, kanske snarare tvärtom, säger han.

– Däremot skulle det kunna bli starkare reaktioner om man väljer politiker eller andra typer av funktioner, det måste också vägas in.

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN