Karolinska nekade sjuksköterskor högre lön – betalade 800 000 för inhyrd chef

NYHETER

Krisen är akut för den neurologiska vården på Karolinska sjukhuset, och ett stort antal sjuksköterskor har slutat.

Karin Söderquist erbjöd sig att stanna kvar om hon kunde få en löneförhöjning på 3 000 kronor.

Men ledningen sa nej – samtidigt som en inhyrd chef kostade skattebetalarna över 160 000 i månaden.

– Det känns som att de inte bryr sig om kompetens över huvud taget, säger Karin.

1 av 2 | Foto: STEFAN JERREVÅNG
”Det känns som att de inte bryr sig om kompetens över huvud taget”, säger sjuksköterskan Karin Söderquist.

Stress, hög arbetsbelastning och en skriande brist på vårdplatser.

Under de senaste månaderna har krisen på den neurologiska kliniken på Karolinska sjukhuset i Stockholm eskalerat. Läget beskrivs nu som alarmerande.

– Situationen är svår. Ett vanligt pass är vi fler bemanningssjuksköterskor än ordinarie. Det sätter hård press på oss. Vi förväntas ta hand om de svåraste patienterna och samtidigt handleda och skola in bemanningspersonal som ofta byts ut med några veckors mellanrum, säger en sjuksköterska.

– Problemen är inte unika för neurologen. Det är hela Karolinskas organisation som inte fungerar.

”Arbetsmiljön blev sämre och sämre”

Sedan årsskiftet har runt två tredjedelar av sjuksköterskorna på neurologen på Karolinska i Huddinge slutat. En viktig orsak till det är missnöje med lönen.

Karin Söderquist, 28, är en av dem som sagt upp sig.

– Det var en kombination av flera saker som gjorde att det gick utför. Dels var det en taskig lön, och en väldigt taskig löneutveckling som inte motsvarade kompetens eller erfarenhet. Sedan var det många som slutade utan att bli ersatta. Det gjorde att arbetsmiljön blev sämre och sämre, säger hon.

– Neuropatienter kräver erfaren vårdpersonal för att det ska bli bra. När det kommer in vikarier som inte har specialkunskaper så ökar det belastningen på den ordinarie personalen ännu mer.

Ville jobba kvar

Enligt Karin Söderquist är konsekvenserna allvarliga.

– Cheferna hävdar alltid att patientsäkerheten inte påverkas av brist på personal och vårdplatser. Men det stämmer inte. Patientsäkerheten hotas när det saknas sjuksköterskor och när patienter får flytta till andra avdelningar.

Efter flera år på kliniken blev Karin erbjuden ett jobb på ett annat sjukhus – som skulle ge henne 3 000 kronor mer i månaden. 28-åringen erbjöd sig dock att stanna kvar om hon kunde få motsvarande löneförhöjning på Karolinska.

– Jag ville helst jobba kvar. Jag gick och frågade min chef, som sa att hon tyckte att min lön skulle höjas. Chefen frågade dock HR-avdelningen, och där blev det blankt nej.

– Det känns väldigt trist. Det känns som att de inte bryr sig om kompetens över huvud taget.

Chef kostade 800 000

Men när det gäller ledningen verkar det inte finnas någon brist på pengar. Den neurologiska kliniken har nämligen hyrt in en chef från ett bemanningsföretag, som kostat skattebetalarna i genomsnitt över 160 000 kronor i månaden. Från mars till augusti uppgår totalsumman till mer än 800 000 kronor.

Detta framkommer i en bok om synen på sjuksköterskor som journalisten och författaren Sara Heyman arbetar med.

Foto: Rikkard Häggbom
Journalisten och författaren Sara Heyman.

– Det här säger något om hur sjukhusledningen värderar sjuksköterskornas kompetens och arbete. Man ser sjuksköterskorna som utbytbara, även de som har många års erfarenhet. Men som i det här fallet på Neurologen är det avancerad sjukvård som bedrivs. Där kan man inte ersätta en erfaren sjuksköterska med en ny hur som helst.

”Personalens roller från 1800-talet”

Sara Heyman är själv utbildad sjuksköterska. Enligt henne bottnar synen på yrkesgrupperna i gamla strukturer.

– Sjukhushierarkier är berömda för att de är så seglivade. Alla – från sjukhuschefer till ministrar – säger att de måste förändras, men det händer väldigt lite.

Hon fortsätter:

– Vården har gjort så stora framsteg, men det kan ibland kännas som att personalens roller kommer från 1800-talet. Man utgår från att sjuksköterskorna tyst ska acceptera försämrade villkor, utan någon form av kompensation. Det är en nonchalant inställning till en otroligt viktig yrkesgrupp.

– Det finns också en könsaspekt här. Sjuksköterskor är fortfarande i stor utsträckning kvinnor medan de flesta överläkare är män.

Ledningen för kliniken har dock försökt locka fler till kliniken på ett annat sätt än att höja lönen: Sjuksköterskor som stannat kvar lockades med en biobiljett som tack om de fick andra att söka jobb på sjukhuset. Efter hård kritik drogs dock erbjudandet tillbaka.

– Att tro att sjuksköterskorna ska vilja rekommendera sin arbetsplats till andra för att få en biocheck är anmärkningsvärt, och det säger också mycket om synen på sjuksköterskorna, säger Sara Heyman.

”Fanns ingen annan utväg”

Aftonbladet har utan framgång sökt Karolinskas ledning för en intervju. I ett mejl skriver Magnus Andersson, chef för neurosjukvården på sjukhuset, att den inhyrda chefen var en tillfällig lösning:

”Vid den tidpunkten höll vi på att anställa chefer i den nya organisationen och därför ville vi inte anställa ny chef i en interimsperiod. Just då fanns ingen person på plats som vi kunde förordna, som ibland gjorts tidigare, därför fick vi hyra in en tillfällig chef.”

”Då det är ytterst viktigt att slutenvården fungerar och vi alltid sätter patienten först, så var det nödvändigt att hyra in en chef. Nu har vi nya bra chefer på plats. Kostnaden för inhyrning är tyvärr hög, vid tillfället fanns dock ingen annan utväg.”